ligt demokratiska partiet i Tyskland, hwars organ nämnde blad är, börjar inse att fleåwig-holftenffa saken ide är wärd Tysklands deltagande och att kriget mot of, länder det hwarfen till ära eller fördel: Efter att flera gånger bafiva ers hällit ogrundade fredsrykten synes nu ändtligen ett I mår naders wapenstilleständ med Danmark bekräfta fig; wi hov pas att en snar fred måtte göra slut på detta olyckliga krig, fom redan kostat tyskland få oerhördt stora uppoffringar. Så naturligt det war, att wi i revolutionens förfta hetta ilade Sleswig-bolstenarne till hjelp, då wi gillade principen af staternas delning efter nationaliteten, äfwen om det lände till wär skada, lika konseqwent må wi nu, efter att bafs wa förnekat denna princip i Posen, Böhmen och öfra Ita lien medgifwa att wi ingalunda hafwa rättighet att tvinga Danmark att afträda Sleswig, ty wår rättighet berodde endast deraf att Hälften af befolkningen i Sleswig, fom alls drig har tillbört Tyskland, är tyssk. Det har under frigets lopp wisat fig på det mest bestämda sätt, att danska hälften af Sleswigs befolkning är afgjordt emot en förening med Tyskland, och att till och med hos den tyska hälften, länge tan efter denna förening ide är särdeles warm, då den med ett förwänande lugn afwaktar afgörandet af denna wigtiga fråga. Embetsmännen, de lärde C(som äro nära förbundne med Tyskland, emedan de derstädes hafwa erhällit fin bildning wid universiteterna) och Adeln önska wäl införlifvandet med Tyskland, men massan af folket fortfar att wara absolut fremmande för rörelsen (som bufwudsakligen har Augustenburgarens ärelystnad att tacka för def närwarande utbredande). Detta hafwa tilldragelserna tydligt wisat. Adeln har också bestämdt endast sina egna priwilegier — fin nexus socialis i ögonsigte wid deg opposition emot danska regeringen, och först då den insäg, att ensam kunde den ide lyckas att uppnå sitt mål, utsädde den mifnö jets frö ibland folket, samt sökte bibringa det den tron att der förfäktade def sak. Men hwad wi hafwa att wänta af dessa herrar, i hwad land det wara må, det har bistorien sedan ärhundraden lärt oss. Denna klass önskar öfwer hela werlden endast fris od) rättigbeter för fig sjelf, men ide fri: bet och rättwisa för alla. Major von Wilderbrucks bref har dessutom äfwen för of uppdagat kabinetternas motiver, då de få bastigt ilate den provisoriska regeringen i Rendsburg till bjelp. Det gällde ide en tysk foltstams befrielse från utländskt berrawälde; bade det warit fråga om en få föga wigtig sak, då bade tusen betänkligbeter ssällt fig i wägen för truvpaffändningar, utan här gällde det att skynda fig, ty preussiska gardet, bwars sinnesstämning icke syntes god wid återtäget från Berlin, skulle åter försättas i godt bumeur od) — det war att befara att i Sleswigholsten ett folk kunde segra genom egen kraft, att folksuveräniteten kunde blifva proklamerad i hertigdömena — ett alltför wådligt crempel för grannftaterna. — Holstenska pressen fan ide undertrycka fin harm öfwer afslutandet af ett wapenstilleständ. Kieler korrespondens bl. yttrar bland annat följande: — Wi hade börjat ana en stor fruktanswärd olycka, hwilken förlamat wär kraft ine nan wi ännu kände den i bela dess widd. Olyckan war att wi så gerna önskade skäda Tysklands storhet och ära säsom en werklighet, och wi hafwa funnit att det war endast en dröm. Preussen har ratificerat wapenstilleständet med Dans mark; denna underrättelse upprepas få ofta och öfverallt att man knappt fan mera twifla derpå, äfwen synas mång faldiga omständigheter bekräfta sanningen af uppgiften. Preussen gör detta i hela Tysklands namn, det är säledes hela Tysksand. fom för upphbära äran effer kammen af hetta vvs fo OP sp STA UD PPV ABER gör det nu min af att wilja draga fig tillbaka på wägen. Hwad twingar Tyskland dertill? Jcke Dan hwars finanser äro uttömde, och hwars armee är plinerad och ide mera i ständ till någon kraftyttring? det är diplomatiska skäl fom förmått Tyskland till r tionen, fruftan att England eller Ryssland skulle fun upptaga fortsättandet af striden, att handeln komme ännu mera; detta twingar Tyskland och gifwer der fl att draga fig tillbaka för 6000 swenskar. Det är skammen bestär att Tyskland ide har mod att fätta fig dessa omständigbeter, och anser för fullkomlig rättwi lägga hela sin magt i wägskålen, samt att det sluta eller wapenstilleständ, förr än det i stoftet nedtryckta mark bedt derom. Tyskland. Hamburg d. 14 Juli. Ett manifest är utfärdad påbjuder firandet af Erkehertig Johans tillträdande e ffa riksföreständerskapet på det högtidligaste fått d. 1 från fl. 12 till 1 ringes med alla kyrko klockor, 1 nonskott aflossas och staden kommer att eklaireras. tiden ej medgifwer att arrangera någon fyrfofeft i sto få anmodas hwarje predikant att utt sitt föredrag o na dagens betydelse, och hwarje medborgare att begi till kyrfan. — Toska tidningar omförmäla Riksföreståndarens liga intåg i Frankfurt d. 11 d:s. Herr Camphbausen nämnd till Konfelj:prefivent. — Frän Preussen berättas att willkoren för vän; på 15 millioner äro officielt kungjorde. — Det bekräftas officielt att blokaden af Triest är in Frankfurt den 15:de Juli. Riksföreständaren b jat utöfwandet af sitt böga embete med utnämnandet ministrar v. Schmerling för inre och yttre ärender, ral Peucker, förut preussisk fullmägtig wid förbundsi kommissionen, till frigsminister, oc) doctor Heckscher, i Hamburg, till justitie minister. V. Campbausen bar bedt sig den honom tilldelade portfölj. Erkebertiger dag utfärdadt en proklamation till tyska folket, hwe tillfännagifwer att ban, på grund af det vå honom wal emottagit, provisoriska centralmakten öfwer T och tillika uttalar fin lifliga önskan att äterställa fri Hamburgffa tidningarne äro uppfyllde af ber om det förwäntade wapenstilleständet; bland annat b från Haderslew den 17:de: den härstådes bekannte G adjutont von Neumann är anko:nmen med befalln general Wrangel att endast på sädane willfor afslata stilleständet med Danmark, att dessas ratification a lands riksföreständare med säkerhet kan päräknas. — gelska tidningar läser man, på förfrågan af förmam Lloyds assurance-kompani om wapenstilleständet, f swar of ford Palmerston: Utrikes ministeren der Juli. Min herre! Med anledning af edert bref af datum, har lord Palmerston anmodat mig underrätt att förslag till ett wapenstilleständ, emellan Danme tyska förbundets ombud, är bragt å bane i Malm antagit af prenssiska regeringen, som beordrat general gel att underteckna detjamma, och att tills widare I träda i full fraft. Det synes fom denna order af I ffa regeringen, hwilken i denna angelägenhet äfwen senterar tyska förbundet, ide gerna skulle funna desar af nationalförsamlingen i Frankfurt. Undertecknadt bury. SBerlinfte National-Jeitung innehåller ett längt! får VanMensstisleständet ad hofrattar att cHrAAo (äff