Jtalien. Florens den 26 Juni. Storhertigen öppnade kamrarne med wanlig ceremoni. Uti trontalet widrördes nödwändigbeten af krigets snara slut för Italiens reorganisation. Tar let wann mycket bifall, men iillståndet skildras säsom högst bedröfligt. Neapel. Sednaste underrättelserne of den 24:de Juni läta betänkligt för dynast ien. Staten befinner fig i ett till ständ af upplösning, bwilket icke ens synes funna förebyggas af konungens alla möjliga eftergifter. Ferdinand II bar formligen ombildat sitt palats till en fästning. 20,000 Calabrare skola wara under marsch till bufwadstaden; ett stort antal ficilianare bafwa landat i Calabrien för att förena sig med fina fordna medborgare. General Nunziante med 10,000 man, är på alla sidor omringad. Calabriska trupparne skola wara förträffligt organiserade och dagligen erhålla förstärkningar samt redan de kongliga trupparne i antal öfwerlägsne. Man berättar att bela infurgentarmeen uppgår till 60,000 man; slutligen skildras de från öfra Ytar lien tillbakatägande regementen såsom utan all disciplin. Den 15:de Maj kommer att utkräfwa en fruktanswärd hämnd. Turkiet. Constantinopel den 21 Jnni. Natten till den 17:de har en stor del af förstaden Pera blifwit laggd i aska; öfwer 1000 bug, bwaraf ässkillige af sten, äro nedbrände. Ens ligt underrättelser från Jassy den 26:te Juni skall till följd af den antiryska rörelse, fom förmärktes i Wallachiet och anslöt sig till bospodar Vibesco, ryska agenten general Dur pamel afrest från Bucharest och föranledt en påhälsning af 25,000 man ryska trupvar i furstendömena; en del af dessa truppar wäntades till Jassy den 26:te om aftonen. Turkiska kommissarien derstädes Talat Effendi, skall genast hos fin regering bafwa anhållit om turkiska truppars dit sändande, enär hospodaren af Wallachiet förklarat fig benär gen att erkänna Portens herrawälde. Ryssland. Antalet af de af cholera i S:t Petersburg angripne uppgifwes nu till 3500; doc börjar sjuktdomen antaga en mildare karakter. Österrike. En resande Swensk har benäget meddeladt oss följande: utdrag ur min dagbok: — Ofterrififfta monarkien skakad i fina starkaste grundwalar genom det mattande kriget i Jtalien, revolutionen i Wien och missnöjet i de flesta Slaviska provinserna hade kanske den swäraste kampen till datum att bestå i Böbmen. Osämjan mellan Czecker oc) Tyskar war impulsen till de ewigt minneswärda bändelserna i Prag, dem jag war i tillfälle att hewittna. Förut härdad genom äsynen af det blod, fom flur tit i Wien, skydde jag ej att wid underrättelsen om revolutionens utbrott i Prag taga wägen öfwer denna stad, i stäl. tet för att färdas öfwer Breslau och Frankfurt, oh i falls skap med en mängd olyckliga, fom hastade från Wien att deltaga i wänners och förwandtas owissa öden, ankom jag till Prag dagen efter pingstfesten. Denna för öfrigt sköna stad erbsöd en sorglig anblick, oc Prag war i fin forg än: nu mera storartadt än annars. Trupperna, fom fommene verades af Furst Windischgrätz, hade redan dragit fig ut ur staden; den tappre aristokraten bade blifwit twungen att wi få fr foffetg sfermaft fedan han i Atavnms ftåYAALAA gan förmådde Cod ej att antanda aven; tanste war Ver tj Yet: ter furstens mening att få skulle ste förr än nästa gång. Förs twiflan, öfad genom den rådande hungern, bade hos befolf: ningen alstrat ett mod, fom är lättare att beundra än bes ferifwa. Qwinnorna irrade kring staden och bärande sina små barn stego de öfwer barrikaderna, ofta hafwande i ena handen ett eldgewär eller något annat wapen att dermed bjuda den mäglige generalen trots; de ropade med ångeftffri efter fina männer, af hwilka många redan woro Död: sljutne och ofta fom en granat och gjorde flut på den öfioer: blifnas sorg. Die 3eltnergasfe erbjöd i synnerhet en hemsk anblick. Der hade den blodigaste fäktningen ined trupperna stätt. Der war ingen bel fönsterskifwa, dörr eller wägg att finna, der hade den yrande pöödeln isynnerhet fun nit en ort för att röfwa och mörda och härifrän woro de mesta innes wånarne, flyktade, utan hopp att mera återse fina fordna per nater. Ändtligen nalkades lidandet sitt slut och fredagen d. 16 Juni woro underhandlingarne i full gång. Jag läste sjelf militärens uppfordring till folket att inom 6 timmar nedrifwa barrikaderna, hwilken till en del efterkoms, men dä Czeckerna opponerade sig deremot och till sölje deraf en del harrifader blefwo stående, börjades på nämnde dag det an: dra och ännu mera förödande bombardementet; jag hade 2 timmar förut med mycken fara lemnat Prag, och såg från slottet Obriztwy burusom efter 10 minuters bombardering staden blef antänd och hela jesuitgatan nedbränd. Härpå följde kapitulationen och hwar man måtte öfwerlemna sina wapen. Prag är numera den enda stad i hela Osierrike, der det ej är tillätet att bära wapen. Hela händelsen är ett mägtigt bewis för möjligheten af en politisk reaction inom tyska samhällena; det lider intet twifwel att Regeringen bes gaanade fig af striderna mellan Ezecker och Tyskar, för att i Böhmen wisa hwad fom förestär Wien. Den abdfoluta monarfien låter ej öfwerallt efterträda fig af den demofra: tiffa formen och de folf, fom ännu hafwa statshwälfningar att bestä, funna spegla fig i det blod, fom vunnit i Österrike sedan d. 13 Mars. Lärdomen blir då den, att man skall afta sig för winsten af chimära fördelar, dem man ej är wuxen att bruka. Den omogna frukten är alltid mera härd: fmålt än den mogna. Judeförföljelserna i Pressbura, dem jag oäså bewittnat, äro en sorglig erfarenhet om det wäld, som ett ostyrigt och ostyradt folk förmår utöfwa. Att skära brösten af oskyldiga awinnor od bära barn på bajonetterna, för att förbittra de döende fädernas fifta ögonblick, äro ger: ningar dem wi måste beklaga att man i wär tid ej fyr att utöfva. De Herrar som tecknat fig för bidrag till Academiska Föreningen i Lund under 3 år, behagade till Med. Prof. D:r N. H. Loven insända 2:dra årets afgift, hwarföre Cor miterades redowisning i Lunds Weckoblad gäller säsom awitto. Lund den 3 Juli 1848. Comiterade för Acad. För:s nybyggnad. a FÅpektakel. I morgon Onsdag d. 12 Juli uppföres: Brottslingarne eller Roseu på F istel-ön, skädespel i 4 after afdelte i8 tablåer af M. Cramer; fritt bearbetadt efter Fru Emelie Carlåns ro. man: uRsfen på Tistelön. Derefter gifwes: Så äro de