leckflaskor med terpentinolja, för att dermed antända huHade insurgenterne segrat, fö stulle Paris hafva biif pylundradt; i händelse of ett nederlag, ämnade de an: nn och förstöra det. Afrättningar höra nu till ordningen för dagen; de af srätten i Tuillerierna dömda fångar sijutas vå Mars et, oc) redan i förrgår natt skola många fängar Hafr hlifwit frjume få väl der fom i Louxembourg. Alla t beskassade förbrytare och personer, som innehafwa Hens jar, för hwilkas ätkomst de ej funna göra redo, blifwa ue. Twenne marketenterssor, for: gäfwo trupparne förs adt brämoin, blef vo skjutna på fiället. Uti en sårif welse från Paris af d. 28 Juni heter det nd annat: Seden i går strömmar hela befolkningen till eplatsen för veyolutionen, Cite, St. Jacques-gatan, St. oineförstaden och kanalen. J Cite och wid Pantheon es sida mindre förstöring, än i St. Antoineförstaden, der norciere i fyra dagar kämpade mot upproret. De fångna ivgenterne hafwa blifvit innespärrade i fästningswallaryttre werk, der de wänta fin dom, Man tror, att upp ets anförare blifva skjutna, men de öfrige förwiste till onier utom Europa. Cabet, den bekante chefen för fom: nisterne, protesterar i alla tidningar emot päståendet att i skall hafwa wisat fig i spetsen för upproret. — 60,000 n af de från provinserna inkomna nationalgarder hafwa ag desilerat för nationalförsamlingen. J ett bref från Paris af d. 28 Juni yttras: Paris ; under de sista fem dagarne warit skådeplatsen för ett af rysligaste uppror biftorien bar att framwisa. Missnöjda alla färgor bade flutit fig till färnan af nationahverfftä na, hwilkas medlemmar redan länge warit bearbetade af are under terroristiska anförare. Hwilka de egentlige an: arne äro, synes ännnu inwecklat i mörker; ingen journal t något bestämt derom. Carlisterne spnas hafwa spelat ide mindre rol än kommunisterne. Hos fslera i trasor ide upproriske har man funnit guld i mängd och massor tryckta biljetter med orden: demandez Henri cinq. wen Philippister, ja till oc) med ryska och engelska emisrier tilliggas en andel. Det sistnämnda är wäl dock blott gammal folktradition, som alltid will låta dessa makter ela en rol i det onda, fom möter Frankrike. — De upp: riskes plan war anlagd med mycken omtanka och skicklighet. en omfattade Seinens begge stränder och sträckte sig från rrieren St. Jacques ända till barrieren Montmartre. yrkorna St. Severin, tät wid la rue St. Jacques, oc) St. ervais, bakom Phbotel de Bille, woro deras högqwarter. wåtredjedelar af Paris war således inneslutit inom deras )erationskrets. — Medlen till anfall och motständ woro tänkte med ett beundranswärdt förutseende. ndamålet ned hafwa warit att först omringa och bemäktiga fig råd: iset och att derifrån skrida framåt längs Seinens begge vänder. Genom att på en gång börja anfall på en mängd umfter, synas anförarne bafwa welat bringa förstöring och ndring i motvartiets förswar vd) derjemte gifwa fina an inqare i den öfriga delen af Paris det bästa tillfälle att uta fig till dem. Säkert är det, att deras ger skulle hafwa haft till följd en allmän plundring af Par is och en blodsutgintelse, hwarpå bistorien swårligen skulle afwa kunnat uppwisa exempel. De grymheter, fom blif: sit utöfwade of de upproriske, åro i Åögsta grad fafmräc: ade. Det är berstft, att ett fruntimmer, la femme Le. Blanc, afscurit hufwuden på 4 fångue soldater af rörliga ardet. På en officer afskar man händerna och sände hos iom derefter tirbufa till armeen. Det berättas drag of rymyct, fom öfweraå allt hwad man Hittills hört, anen om — — — i natt bafwa nära 50 nationalgarodister sallit Jsom olsser Ive upproret. Om aftonen skulle från ett fängelse, fom war öfwerfullt, 300 fångar föras till en annan lokal. På wägen öfwerföllo de fina wäktare för att funna fly. En strid uppe stod i mörfret. Nationalgardister och upproriske skjöto på bwarandra. En mängd föllo på begge sidor och omkring 70 lyckades att komma på flykten. En kommission är af nationalförsamlingen utsedd för att undersöka upproret i dess ursprung och framgång. — En stor seger, köpt med de jmärts sammafse offer, har Frankrike wunnit. Alla frihetens wäns ner önska, att Frankrike måtte förstå att begagna fördelarne af denna dyrköpta seger till återupprättande af fred oc) ord: ning vå en fäfrare grundwal än Hittils, under styrelse af en fraftfull och frifinnad man. Cavaignac, hwars kloka äts gärder och moderation i segren alla beundra, är måhända mannen... Hans tal och förhällande andas en klokhet, enfelhet och storhet, fom berättiga till flora förhoppningar. — Generalerne Negrier och Brea hafwa stupat. Den sistnämnde framryckte med twå regementen emot förstaden du Temple; då ban anfom till första barrikaden red han med fin adjutant fram till insurgenterne, för att uppfordra dem att gifva fig. Han omringades och fördes bakom barrifas den; här fordrade man af honom en skriftlig befallning till de twå regementerne att nedlägga wapen. Han wägrade. Då skjuta wi dig, ropade insurgenterne. JFag bar tre barn, swarade generalen, men lika godt, skjuten mig, jag gifwer ide en fådan befallning. Få minuter derefter föll ban och hans adjutant för insurgenternes kulor. — Följande journa er hafwa blifwit förbjudne att utgifwas och deras pressar förseglade: 1) La Presse, 2) La Revolution, 3) LA ssemblee nationale, 4) La Vraie Republique, 5) IOrganisation du travail, 6) Le Napoleon Republicain, 7) TLAimable Faubourien ou le Journal de la Canaille, 8) Le Lempion, 9) La Liberte, 10) Le Pere Duchene och 11) Le Pilorie. — Nationalförsamlingen har beslutit: 1) att de af del tagarne i upproret, som äro arresterade, straxt skola trands porteras till Frankrifes transatlantiska besittningar, 2) att den började undersökningen inför krigsrätterna sortsättes angår ende hufwudmännen, 3) ett särskilt dekret afgör sättet, på hwilket de deporterade individerna skola dömas. Paris d. 1 Juli. Gen. Cavaignac har nn walt fin minister; Bastide har blifwit marinminister och gen. Bes dean utrikesminister. (De öfrige winisirarne äro bär of wan uppgifne.) Marie är wald till nationalförsamlingens president. — J Paris råder fullko aligt luan; det wisar fig nu, att flera af de anförda grymheter, som infurgentere ne skulle hafwa föröfwat dels äro öfwerdrifna och dels o: sanna. De fångnes antal uÅygifwes till 7000, Hilfa inart skola deporteras. J Cherbsurg utrusias fienv till deras transporterande. Antalet af döda upzgifwes icke. Det vå stås att nationalförsmtlingen föresåärif it den rya ministeren wiska doillkor såsom grundiag för def werksamhet och ögonblicklig upplösniuq OF nationalwerksiderna, klubbarnes tillslutende samt den nu naslande tryåf:ihetslacens uvprätte hällande. Tillåändet e srantrike är emedlertid bedrösligt, ty nöden Är for, OM regerin)en sse dock wara betänkt nå, ett gåva något vå elwar för Sea lidande arbetsklassen. Tyskland. Tyska untionalförsansiugen har nied stor majoritet De: slatat: 1) att förbundsdagen far u phäfioas, 2) att den provisorisa central naften pdrages ir en Riksföreständare, fort säljes af nationalförsamlingen, 3) att Rifsföreftåndas ren år oantastelig, 4) att han utnämner ministrarue, fom