Paris d. 25 Juni, kl. 4 e. m. Det rysliga borgare kriget fortfar ännu; från alla prowinser skynda nationalgar: derna och de reguliera truppparne till Paris för att un: derstödja trupparne och nationalgardet der, och med dens na förenade styrka har Cavaignac få inneslutit infurgens terne, att de antingen mäste öfwergifwa fig, eller blif: wa nedsablade till fita man. General Cavaignac Har fätt oinskränkt makt i Paris och i förstäderna, och har af Rationalförsamlingen blifwit utnämnd till Republikens pro: viforiffe president. Den exekutiwa kommissionen har tagit affked, och Paris är förklaradt i belägringstillständ. Paris sitknar fullfomligt en walplats, der alla möjliga wapenarter dlifwit anwända, för att intaga den ena positionen efter den andra. J Pantheon mäste 1500 insurgenter sträcka gewär. A generaler äro fårade, bwaribland Lamorciere, Bedeau, orte och Lafontaine. Bland de dödligt fårade befinner sig Dernis, Nationals redaktör. Derigenom att Paris blifwit förklaradt i belägringstillständ är insurgenternes reträtt af sturen. Under ailla dessa händelser har nationalförfamlins gen ostördt fortsatt fina förhandlingar. (Enligt andra upp gifter ffall den hafwa förflyttat sig till ett af kastellen utan ör staden.) Uti en sednare underrättelse från Brisfel af d. 27 Jur oi beter det, att upproret i Paris d. 26 om morgonen kl. 6 war nästan alldeles undertryckt. J förstaden S:t Antoi. ne hade insurgenterne nedlagt wapen; flera. generaler äro dödade; Emile Girardin har blifwit arresterad. Under urproret hafwa följande proklamationer blifwit pndlicerade i Paris: i. En proflamation från Marrast till samtlige Mairer i Paris, daterad d. 23 Jnni fl. 3, hwari han uppmanar dem låta borgargardet i deras qwarter träda under wapen och uppställa sig wid gatbörnen för att i förening med lins etrupparne dämpa det uppror, fom republikens fiender och remmande agenter hafwa anstiftat. 2. En proklamation från exekutiwa kommissionen till pariser-arbetarne, d. w. s. de arbetare, som äro födde i Haris, hwaruti den förklarar att stängningen af nationale wetistäderna är företagen i de infödda Pariser arbetarnes Mueresfe. 3. Proklamation, fom utnämner general Cavaignac till oinstränkt berrskare i Paris och trakten deromkring. Cavaigs nac hade förklarat, att ban blott såsom Generalissimus wille emottaga platsen under detta willkor. 1. Proklamation från Nationalförsamlingen, fom antar ger den exekutiwa Commissionens afskedsansökan och utmäns ner gen. Cavaignac till Republikens provisoriske president. händProklamation, fom förklarar Paris i belägringstills — Den i permanens förksarade nationalförsamlingens wwee warade med korta afbrott från den 23 till d. 25 Juni på eftermidd. — Under upploppet bade Arago och Lamartine, efter att förgäfwes hafwa parlamenterat wid barrikaderne, sjelfwe gifwit order att skjuta med kanoner. Lucien Bonapartes bäst blef sårad, då han red wid sidan af Lamartine. — Jnsurgenterne hade efter en gemensam plan koncentrerat sin styrka på tre bufwudpunkter: 1) Pans a med Sewerinskyrkan och flera smala gator till ett ad utanwerk; 2) Cite med def talrika broar och flera sto Från de franska-westindiska prowinserna bafwa sorgliga underrättelser ingätt. D. 23 Juni meddes jade Marinministern nationalförsamlingen några depescher, som han nyss emottagit frän guwernörern på Martinique och på Guadeloupe. D. 22 Maj bade Mairen i St. Piers re på Martinique arresterat en slaf, som hotat sin herre med att wid lägligt tillfälle mörda honom. Detta gaf nee sen on och mulatterne (hos hwilka redan efter: underrättel: en om sebruari rewolutionen herrskat stark jäsning) anled: ning att samla fig utanför arresthuset och twinga Mairen att försätta slafwen i frihet. Om aftonen woro slafwarne mycket upphetsade, och de hwita togo flygten eller -undan: gömde fig. Bland de sednare woro tre familjer, fom dragit sig tillbaka till ett bus i närheten af kastellet, och bestodo af 33 personer, hwaraf blott 6 woro män. Slafwarna uppbröto dörrarne och trängde uppför trappan, der en neger dödades af ett skott från en af de hwite, fom genast mördas des. Derefter satte slafwarne eld på huset. Från den brins nande byggnadens fönster wisada de olycklige fruntimren sina barn för negrerne och bådo dem i fribetens och den fran ska republikens namn, att ätminstone skona dessa; negrerne swarade blott med hämdskri. Trupparne ankommo först till stället, då alla 33 woro döda. Flera mord begingos och följande dagen måste guwernören dekretera slafweriets ögon blickliga upphäfwande, utan att detta dock tycktes åftadfoms ma någon serdeles bättre sinnesstämning hos negrerne. — Guwernören på Guadeloupe har widtagit samma åtgärd. Tyskland. Öfwer Köln meddelas den underrättelse, att Nationals församlingen i Frankfurt d. 26 Juni walt Erkehertig Ip: han af Österrike till enda öfwerhufwud för den Pros visoriska centralmakten. AT J Preussen bar åter en ny minister, blifvit bildad Den är sammansatt på följande fått: Ofwerprefidenten Anerswald konselipresident och tills widare utrikesminister, Milde handelsminister och minister för industri och allmäne na arbeten, Rodbertus kultusminister, Merker juktitiemis nister, Gierke minister för landtekonomien, Kählwetter tilld widare inrikesminister, Hansemann oc Schreckenstein bes häua fina porteföljer säsom finans: och krigsministrar. De nya ministrarne woro närwarande i nationalförsamlingen d. 26 Juni, der Hansemann meddelade deras pros gram, fom lofwar swåkammarsystem, utwidgande af rhenska justisförfattningen, jurier, skatterevision, fri fommunalförfatte ning och snart föreläggande af en medborgar-bewäpningslag. Auerswald yttrade att förhällandet till Ryssland nu war mycket lugnande. J samma möte förklarade Gamphansen orsaken till sitt afträdande från ministsren wara, satt han icke kunnat få den fulltalig, hwilket åter hade sin grund de ri, att man icke haft förtroende till def bestånd. Hans fots leger bade också förklarat, att ett nytt system mäste följas. Ninledningen till denna förklaring skildrade han sin minissör fåsom en öfwergångsminister, som nu måsse ersättas af en annan, samt att regeringen samma dag, som han nedlade sitt embete, emottagit antagliga fredsförslag. — Camphausen bar lemnat Berlin. — Kungen befinner fig ännu i Potsdam. — — — (Jnsändt) En runa på fosterländsk jord öfwer wåra fallue RA D