Als till söndagsafton. Wåra truppar stå i Brobufwudet oc) deras förposter, fom om natten dragas innanför Dyppels mölle, besätta om dagen höjderna wid Dyppel. Fienden stär långt borta, men enskilta ströfpartier komma stundom in till Dyppel by. — J nordliga armeekorpsen tror man allmänt, att det för det första icke kommer till fiendtligheter. — DHanw. för d. 26:te förmäler: Så wäl de fiendtliga fom wåra egna truppars ställning i Sleswig är ännu oförändrad. Ryktet förmäler dock, att preussarne hafwa dragit fig föder om Flensburg, och det tillägges nu, att de gå alls deles ut ur Sleswig, men härpä saknas bekräftelse. Säkert är emedlertid, att den i medlersta Sleswig stående fienden hwarje natt sänder patruller in i Haderslev Amt, för att utspionera wåra truppars ställning och rörelser. Sålunda infinna sig från det starkt barrikaderade Aabenraa friskaror, till en del beridna, till Hoptrup, och fleåwig-holftenffa drar goner till Veftoft, Arnum, Spandet o. s. w. J natt blef ånföraren för en sådan patrull tillfängatagen af en af wår ra patruller (fe ofwanstående officiella rapport). Då hans folk wid sammanträffningen strar skall bafwa öfwergifwit honom och han sjelf hwarken wille fly eller gifwa sig, blef han med fönderhugget an sigte införd till wära truppar. Under det de flegwigshbolftenffa dragonerne wid deras förfta ankomst till Amtet wisade fig mycket wänliga, bete de fig deremot nu på fina recognosceringar mycket bistra och dras ga straxt hotande fabeln, om bönderna ice wilja gifwa dem uppiysningar om danska trupparne. Bland flesåwigshofftenffa kawalleriets hästar i Tönder har en starkt smittosam siuk bom utbrutit, så att nästan hwarje dag flera af dem måste skjutas. — Utdrag af strup d. 25 Juni: ett bref från en frivillig, dateradt Rang: De närmaste fienderne få i Apenrade och blott 1000 man af friskarorna; de hälla inga ordentliga förpoftfedjor, utan endaft patruller. Gatorna äro barrifar derade. Tyskarnes bufwudstyrka frår wid Bau och Flensburg. — Tidningen Fedrelandet yttrar följande: Owilfa uns derrättelser gen. OÖxholm i går medfört från Petersburg om Kejserl. kabinettets bestämmelse angående wåra ange: lägenbeter, weta wi icke, men wi hafwa anledning tro, att dessa låta derhän, att ryska regeringen wäl önskar wår rätt wisa sak all framgång, men för närwarande icke ser sig i ständ att lemna den ett afgörande understöd med wäpnad matt. Denna förmodan bestyrkes ätminstone i de med ängs båten Malmö i dag ankomne toska tidningar, derigenom att preussiska ministerpresidenten Gamphausen d. 20:de skall haf: wa förklarat en deputation af Berlins kommunalstyrelse, att fejsaren af Ryssland försäkrat att ban hwarken fom wän eller fiende will öfwerskrida gränsen, få att alltså de före tagna trupp-uppställningarne i gränedestrifrerna i alla fall för ögonblicket blott synas wara en demonstration. Frägan, om wi utom oss sjelfwa skola finna biständ att häfda wär rätt oc) förswara wår gräns mot öfwermagten, synes fåle: des hänwist till Konungen af Swerige oc) Norrige ensam, till bwilken också utrikesministern, så widt wi weta, i dag begifwer fig. Öwad fom för öfrigt förtjenar anmärkas, är, att samma tyska blad, fom meddela sina läsare dessa lugrnande underrättelser att det befarade anfallet från Ryssland för det första skall uteblifwa, dock röja icke litet bekymmer såwäl för Sweriges och Norriges ändtliga beslut, fom för den i Tysklands inre jäsande anarchi. Hwad fom wäl åf wen torde nedstämma de sleswig-holstenska organerne, men fom naturligtwis ide omnämnes, äro de helt fäkert icke 0 grundade berättelser man bar, att hertigdömenas befolkning — — Or rr till uppgifwes wara icke sympathi för danskarne, utan rut tan för, att bli anwände mot rysfarne. — Från Altona skrifwes, att oeningnet uppstätt i Tannska frikorpsen, och att i anledning häraf 132 man, till större delen Berliner-ftudenter, lemnat korpsen och ankommit till Altona. — 29 Juni. Efter pålitliga bref fan det anses få fom fäfert, att gen. Wrangel förlägger sitt högqwarter till Hamburg; man synes äfwen der frukta för betydliga oroligheter: flera tusende personer gå brödlösa af brist på fys selsättning. Frankrike. Paris d. 21 Juni. Uti nationalförsamlingens session i går förekom bland annat ett yttrande af Jules Favre, enligt hwilket ide mindre än 10,000 handelshus äro vå wäg att inställa fina betalningar. — Ett nytt anslag af tre millioner fr. bewiljades för nationalwerkstäderna. — Ryktet förmäler, att Louis Bonaparte blifwit wald till öfwerste för 12:te legionen i Alton Sbeees ställe. — Samtlige sättare och tryckare i Paris, äfwen Monis teurens, hafwa uti en i förrgår bållen generalförsamling fattat det enhälliga beslut, att inställa fina arbeten, om tidnings-fautionen, denna blytyngd på tryckfriheten, äter skulle införas. För att skydda arbetarne från bunger, i bändelse arbetet werkligen kommer att allmänt inställas, hafwa fubscriptioner blifwit öppnade, och betydliga bidrag redan tecknats. — Hr Clemens Thomas har nationalförsamlingen nedlagt sitt embete såsom befälbafware för nationalgardet. Nytt uppror i Paris. Börsenhalle meddelar följande underrättelser från, Par ris of d. 24 Juni middagstiden: I anledning af de emot national-werfftäderna widtagna allwarsamma åtgärder (näms ligen arbetets betalande p:r stycke och om utskrifning af alla os gifta arbetare under 25 är till armeen), bar ett blodigt uppror utbrutit. Redan d. 22 om aftonen frrånades folfboparne af den bewäpnade makten under utrop: i morgon. Fredags morgon förklarade arbetarne i nationalwerkstäderne, att de icke wille wika, att de till Soloane afsände der icke funnit arbete o. s. w. Omkring fl. 10 dåänade ropet till barrifaderna; längs Boulevarden, gatorna S:t Denis, S:t Martin, Rue Rambuteau blefwo med kullstjelpta omnibusar och gatstenar genast barrikaderade, enskilta vofter angrepos och afwäpnades. Nationalgardet ankom, då generalmarsch slogs, i början i ringa antal, men snart talrikt, då det märkte faran, gaf eld och angrep barrikaderna med bajonetten. Striden war bäfrigaft wid porten St. Denis, der mänga uppe roriska föllo och der general Lamoriciere i spetsen för flera bataljoner af linjetrupparne och nationalgardet till fots och till bäft med twå kanoner lät storma barrikaderna. Wid natronalförsamlingens palats, der denna afslog förslaget att en deputation skulle till trupparnes moraliska understöd be gifwa fig till stridsplatsen, men likwäl befann fig i stark jäs: ning, stodo talrika truppar och kanoner. — På eftermiddagen erhöll gen. Cavaignac högsta befälet öfver alla stridskrafter i Paris. Man observerade Napoleon Bonaparte och Peter Bonaparte wid hans sida, hwilka derigenom wille af lägsna hwarje tanke, att deras familj Hade någon deliupp loppet, i hwilket man hörde ropen: tefwe Louis Napoleon! lefwe Henrik V! Kl. 63 tillkännagaf Cavaignac för nar tionalförsamlingen, att striden upphört på gatorna St, Ane toine oc) St. Jaques oc) att upproret snart kunde anses stilladt. Kl. 6 steg Lamartine till häst och sprängde af till förstaden St. Åntoine. Nationalförsamlingen förklarade fig permanent. Ropen tefve Napoleon, lefwe Henrik V! 1 JÄA. Ccm våda faran Wajade från harrikaderna och