Prenssen, som sistlidne wecka wille inlöpa till Hamburg med en dyrdar laddning kolonialwaror, wille, då det war bewäpnadt med 6 kanoner, ide respektera de danske kryssarne utanför Elbens mynning, och då wår ffes nert tillsporde det med ett löst skott, swarade det med ett skarpt. Detta föranledde en salfwa af skonerten, hwarigenom preussiska fartyget blef skjutet i sank. Besättningen blef räddad, som man säger med tillhjelp af manskapet på skonerten, men skeppet med hela laddningen skall wara sjunket. — En korresp. från Hamburg till Morn. Cronicle af d. 12 d:s ffrifc wer, att de danska officerare, som gjordes till fångar före krigets utbrott, och fom hållas i Stegeberg, Glictftadt och andra ställen, behandlas på det skamligaste sätt. De fitta liffom förbrytare i fängelser med jerngaller för fönfter och dörrar; ingen får beföfa dem; man har fråntagit dem ur, penningar, ringar o. d. och man består dem blott nödiga lifsmedel. Så behandla de upproriske wåra mån af ära och trohet. j Preussen. Wid prcussiska landtdagens öppnande i Berlin d. 22 dis yttrade for ungen bland annat, att Tysklands enhet war hans orubbliga ändamål, och beträffande Polen beklagade han den der rådande splittringen. Anmärtke ningswärdt är hans uttryck angående Sleswig: YSag fan i dag öfwer lemna mig åt hoppet, att flutet på den strid, fom min regering icke före anledt, men hwilken jag såsom tysk förbundsfurste ej heller funde undwika, ide länge skall fördröjas. Frankrike. Underrättelserna från Paris gå till d. 20 d:s. De omtala tillintetgö randet af den nya revolutionen och att större delen af de män, fom stodo i spetsen för densamma, blifwit arresterade. Dock war Louis Blanc ännu fri, och Blanqui Höll fig dold. Ledarne ar denna forta revolution blefwo genom en coup de main öfwerrumplade af nationalgardister på rådhuset i samma ögonblick, fom de höllo på att börja sina nya funktioner; det nya republikanska gardet måste gifwa sig, och allt aflopp derefter helt lugnt, emedan partiet ide fann nägra sympathier hos folket. Cauftdiere, anfös rare för en polis-gardeforps, har resignerat och gardet blifwit upplöst; äfwen Sabrier är arresterad. Oswer 100,000 man nationalgardister oe ro och äro till en del samlade ännu, och jemte dessa en stor korps regulies ra truppar. Nationalförsamlingen Håller nu åter sina möten, men mar är mycket bekymrad öfwer finansernas tillständ och för regeringens finans planer, hwarföre också statspapperen fallit 2 till 3 proc. J öfrigt är man icke fullkomligt belåten med den erekutipa makten, emedan den icke wisar den energi, fom tidsomständigheterna fordra, under det nationalgardet natt och dag är i werksamhet och wakar öfwer hufwudstadens såkerhet. Med nationalförsamlingens hållning är Man nöjd; alla bewäpnade fame mankomster äro förbjudna. Gen. Cavaignac är utnämnd till frigsminiz ster och Hr Prouve Chauvel till polisprefekt, äfwen har nationalförfame lingen beslutit Ludwig Philips och Carl den tiondes familjs förwisning från Frankrike. Österrike. Wien d. 21 Maj. Keisaren och kejsarinnan, erkehertig Carl med gemål och tre prinsar hafwa helt oförmodadt lemnat residenset och tagit mågen mot Jusbruck, utan att funna förmås att återwända, och utan att man ännu beftämdt fänner deras wistelseort. Man har welat begagna detta tillfälle, för att förklara Österrike för republik, men detta miflytas deg; största delen af Wiens inwånare och hela umiversitet hafwa emedlers tid upprätthållet ordningen. Det berättas, att kejsaren icke mill wända tillbaka förrän de honom aftwingade koncessioner annulleras. Regeringen föreg nu tills widare af ett minifterråd, fom ännu ice fer fig i ständ att gifwa någon upplysning om bestämmelserna för framtiden. Emedlertid äro förordningar utfärdade mot pressens missbruk o. s. w. Ministerrädet har likaledes kungjort, att riksklenoderne äro tagne i förwar. — Det synes som hofwets flykt blifwit föranledd af en panisk fruktan för det res publifanska partiet. Från Siebenbärgen berättas, att den ryskt sinnade Fursten af Mols dau (Sturdza) blifwit mördad af folket. Fråu Semlin förmäles, att Serbierne derstädes gjort ett infall med 50 kanoner. Jtalien. Frän Triest förmäles, att en neupolitansk flotta landsatt truppar me Chiogga, och att general Nugents företag mot Venedig blifwit tillintetgjordt. Från Rom skrifwes, att den nya Ministären förordnat om en ny trupp: utskrifung af 6000 man. — Ofterrififfe Gesandten har begärt sina paf. — Rjärfwen har förklarat, att han sjelf ämnade skrifwa till Kejsaren och)