CtTtRätbsut JLGUII. Frankrike. Paris d. 13 Maj. Krigsryktena fortfara och tyckas winna allt mer trowärdighet. En af moderata partiets tid: ningar yttrar idag: Wi tro oss kunna försäkra, att kriget emellan Frankrike och Jtalien är oundwikligt. Reforme, organ för en af regeringsmedlemmarne, fordrar krig med sterrike, men på ett fått, fom wisar att regeringens mar joritet och minifteren ide wilja krig och således ide dela detta blads åsigter. Å andra sidan heter det, att den öfwer italienska frågan nedsatta kommission uppställt ett alterna: tiv, på hwilket intet annat swar gifwes än krig; nämligen, segra österrikarne, så måste Frankrike närma sin armee till krigsskådeplatsen, för att skydda oafhängigheten, friheten och Italiens rekonstituerande; segrar deremot Carl Ailbert, få måste Frankrikes här genast gå öfwer Alperna, emedan han ämnar förena Lombardiet med Piemont och will påtwinga lombarderne monarkiska principen. Det berättas, att före slutet af Maj 17 bataljoner af rörliga nationalgardet skola afmarschera från Paris till Alp:armeen od) blott 8 batal: joner af denna stridslystna korps qwarblifwa i hbufwudftar den. — Enthusiasmen för Pohlen är stor, ehuru ingen för: nuftig kan för sig dölja de faror och swårigbeter, som med denna angelägenhet äro förenade. Nästa måndag, då pol ffa frågan förekommer i natinnalsörsamlingen, skola stora solktåg fordra Frankrikes intervention i Polen. Klubben för menniskans rättigbeter är nu delad i två partier oc) Barbes stär i spetsen för de beväpnade feftioz nerna, hwilka äro beredde att wid förfta tillfälle störta den borgerliga ordningen och lagarnes wälde. Men en ftor del af sällskapet uppreser fig emot den Barbeska skräckregeringen. — Den stora nationalfesten är uppskjuten till söndagen d. 21 Maj. Engelska tidningar förmäla från Boulogne af d. 11d:s, att befallning från Paris dit ingått om hela kustlinjens förs sättande i förfmarstilftånd och att armera de detascherade siökastellen. Äfwen faftellerne i öfra delen af Boulogne skola repareras och befästas. Marseille d. 9 Maj. En komplott att sätta wär hamn i brand och att plundra allmänna kassor och rika borgare, har genom nationalgardets waksamhet och auktoriteternas energie blifwit tillintetgjord. i Franska nationalförsamlingen sprängd genom Pa: rifersKlubbarne. — Ny provisorisk regering. Paris d. 15 Maj. Alla för denna dag — då Polska far fen skulle förefomma i nationalförsamlingen — bysta farhås gor hafwa tywärr blifwit öfwerträffade. Wid middagstiden kl. 1 gaf ingenting anledning ana, hwad som strax derpå hända skulle; nationalförsamlingen öppnades med största lugn oc ordning, och det från Baftile-platfen till öfverlems nande af en petion för Polen fig närmande tåaet utropade wäl: lefwe Polen! men några fiendtliga afsigter wisade sig alldeles icke, och ganska få woro bewäpnade. Bastide, utrikes ministern, bade bestigit tribunen. Han 2 Lautpa beslig vt -ptIiDstt itttölnen, for UTTAL len, då ett fruktanswärdt larm afbröt sessionen trängde folkhopar genom fönstren in i salen. J folkhopen swajade fanor, och utropet: tefwe Pole röstade allt. Tumultet öfades med hwarje ögonbli bes besteg tribunen. Den yttersta högra sidan oc ropade: nej! nej! Barbes får icke tala! Wenst Han skall tala! Från ähöraretribunerna: Han m J detta ögonblick hördes gewärsskott utanför. öfas. Folket blir mera otåligt och intränger met Raspail, Cabaigne, Sabrier etc. hals öfwer buf len. Folket bestormar äfwen representanternes bänk bes, Raspall, Blanqui anstränga sig förgäfwes gabringa tystnad. Louis Blanc bestiger byråbord naden äterstålles. J folkrepresentationens namn han, fordrar jag, att den petition, som Pariserfolke måtte diskuteras; men för att funna göra detta 1 net återställas, på det man ide skall fnuna säga, ej aktar fin egen suveränitet. (Bravo; stormand Raspail börjar uppläsa petitionen — — — E ropar: J hwars namn? (fruktanswärdt larm will storma löst på afbrytaren och strypa bonom, bakahälles af flubb-prefidenten, — — — Raspai läsningen. Djup tystnad i salen. Petitionen for dröjlig intervention till Polens förmån och slutas me lefwe Polen! — Blanqui erhåller slutligen ordet. gär att nationalförsamlingen genast skall skicka en arm lens hjelp, utan att inlåta fig i diplomatiska underhe J denna fräga gifwes det hwarken nägon högra I fira sida eller något centrum! Hela Frankrike får man bakom nationalförsamlingen. (Bifallsstorm sidor). Efter honom uppträdde Ledru-Rollin. lade först folkets begäran och förklarade, att den nationalförsamlingens öfwerläggning, men för e werkställa denna, mäste man deliberera med ordni — (ÅAfbrott: Wi hafwe wäntat länge nog). bar bestigit tribnnen och fordrar, att förfamling förklarar frig oc) att Polen af 1772 skall aterställå utom fordrar ban bröd åt folket. Bestörtningen är salens ingångar äro otillgängliga. Den Jtaliensk. fanan (grön, hwit, röd) wisas framför tribunen, ges af Barbes. Han föreslär en skatt af en m de rika. (Bifallsstorm.) Salen är propfull; Kl bära Louis Blanc omkring midt i salen. Barb. om någon detta ögonblick gäfwe befallning att fl få wore ban en landsförrädare. (En röst: man redan.) Då anhåller jag, att nationalförfamling följande beslut: Folket i Paris har ankommit till församlingen, för att föredraga fina räthvifa ö Det har gjort detta utan allt wäld och lofwar att ning draga fig tillbaka. Hwar och en, fom derfö befallning till den bewäpnade maktens mellankomst, för fäderneslandets förrädare. Detta andragande n mande bifall Huber uppsteg på tribunens bröstw. folkets namn, Nationalförsamlingen är upplöst sidentstolen bestormas. BVBnche: lemnar fia UNL,