äamit till Sweriges sbalftredje timma Samma dag fom fändebudet ankom hufwudstad, kallades ban emot allmän iplomatisk sedwana till audiens, och sedan kammarherre sille vresenterat bonom, underhöll Konung Oscar sig i med nämnde herrar, afhörde deras frame nhagt mycken förtjentt. ställningar oc meddelade dem fina beslut. H. Maj:t före (DN Vi sidan af Dannebrog. ÄÄ 7 Hör generalen larade, att det war hans afsigt att sända en swensk armeer sorps till Danmarf, för att operera med danska armeen och tt ban wille beordra sina krigsskepp, efter hand som deras ustning btef färdig, att (öra ut od) wisa deras. flagga wid ; Enkedrottningen, Drottning Sofie: hina och fonungahusets öfrige medlemmar förenade deras örsäkringar med fonungens om den sympati, som den danska aken fann hos dem och hos nationen. — i ; 1:te lemnade kapiten Harbon Stockholm, för att hitföra mderrättelse om swenska regeringens beslut. Gen. Oxholm sv att underteckna traktaten. Detta kunde nämlis gen icke strar ske, emedan man måste wänta på frågans af görande bos riksens ständer om det af swenska regeringen egärda kreditivet. — Konung Oscar ämnar, få snart gån: gen af riksdagens förhandlingar tilläta det, begifwa sig till Sfäne för att paskynda utrustningarne oc) wara i närheten f sin armee. Han fommer då förmodligen äswen att gå: ta i Köpenhamn. Hans tre äldsta söner skola följa armeen ch flottan. — Traktaten är nu afslutad och Gen. Orholm terkommen. — D. 17d:e. Kapt. Steen Bille har d. I afskickat en så franska författad skrifwelse till Gen. Wrangel, hwari han uppmärfsam på följande facta: att de Preusds siska batterierna wid Fredericia under fäftningen juft figtade vå några med en bwit fana betecknade hus i Strid, hwarest några fårade matroser woro hänbragte, och skjöto dem i brand långt sedan striden war till ända; att preussarne har de bombarderat den öppna och förswarslöfa staden Middelfart, en i civiliserade nationers krigsannaler ohörd händelse, samt att den danska marinen är i ständ att taga en gruflig hämnd på sjöstäderne wid östersjön, i fall generalens swar skulle ut wisa, att det stett vå bans befallning. Gen, Wrangel bar härpå swarat, att, DÅ de danska frigsskeppen skjöto på Sre: dericia, en stad fom stod under preussiskt skydd, få bar han wedertgällt lika med lika och skjutit det med danska truppar starkt besatta Middelfart i brand; den hwita fanan på Strib ade hans trupvar icke obserwerat, samt att bans namn skall wara en såker borgen, att för pwart bus danska marinen fätter i brand på tyska kuster skall en by i Jutland gå upp i lågor. — Från Berlin skrifwes d. 9 d:s, att det försäkras frän de bästa källor, att Ryssland ställt en note till preussiska fas binettet, i bwilken anhälles om förklaring angående preusfars nes inryckande i Jutland. å förnyad fråga af Or Urquhart i Engelska under: husets möte d. 11 d:s har Lord John Russel swarat, att H:s Maj:ts regering anser garantien af 1720 icke funna tillame vas, få widt den angår förhållandet emellan Preussen och Danmarf. ö — D. 18:de. Journ de Deb. berättar att England skall hafwa gjort följande förslag angående sleswigska stridsfrägan: Prius Fredrik af Hessen, sem nu wistas i Londen, afsäger sig sin rätt till danska thronen: fonuns gen af Danmark adopterar hertigens af Angustenburg äldste fon och der: Ät RK ABL ÖA ArnSfskfrynmmvarne lem— — — fa tjente fienden fom tillhäll. Sedan ändamälet wunnits drog man fig åter tillbaka under en häftig fäktning med sienden. Wi have 4 fårade; fiendens förlust förmodas wara större. Hela den fiendtliga i Sundeved liggande styrkan antages till 12000 man. — J Cassino sirades d. 17:de en stor fest, till hwilken de Hit anlände norrska och swenska friwillige, lomkring 60) wore inbjudue. Feften bejfrif: wes såsom särdeles udmerfed. Tyskland. Berlin. Preussiske Statstidn. innehåller följande angående en notis sicattion från Swerige: Kongl. Swenska regeringen har trott att inweds lingar funna uppkomma genom de åtgärder, fom Tysta förbundet widtaait till förswarande af Steswig:Holtens rättigheter, hwilka hota den po litiffa jemwigten i norden, få widt Danmarks eristens eller integritet och de andra skandinawiska rifenas säferhet derigenom synas hotade. Swenska reg. har derföre funnit sig föranlåten besluta att i händelse Tyska truppar stulle inrycka på det egentliga danska området, skicka en armeekorps till Fyen eller någon annan af de danska öarna för att sätta sig emot en Tysk indasion. Swenska gesandten har jemte öfwerlemnandet af denna förflaring tillifa uttryckligen anmärft, att denna åtgärd är af ren defenfiw natur och att Tyska fartyg lifsom förut stola åtnjuta säkerhet och fritt emottas gande i Swenska och Norrska hamnar, salänge reciprocitet iakttages. Emot dessa förklaringar har preussiska regeringen meddelat den lugnande förfätke ran, att hwarken å dess sida eller förbundets någon afsigt hyses att göra någon eröfring i Danmarf eller De kandinaviska rikena, hwilfet den förut redan förnyade ganger offentligt uttalat, och för de europeiska makterna rilllännagifwit, att äfwen acknpationen af en del utaf Jutland icke har annan karakter ån en nödtwungen repressalie mot de af Danmark anbefallta nypbringningar af Tysk egendom och för winnande af en garanti till er: sättning derför, och att reg redan förklarat sig sjelf beredd att draga fins —truppar ur Jutland, så snart ändamålet med denna ätgärd uppnåtts. Posen d. 9 Maj. Polska gränsen är fortfarande starkt besatt mer kosacker, husarer ete. Från Kalisch till Peisern stå 18000 man med 3 batterier artilleri och 800 Cirkasser. Rygka militären tror, att den skall föras emot Frankrike. Frankrike. Paris d. 10 Maj. 3 malen till den erekntiwa regerirgen deltogs 794 medlemmar af nalionalförsamlingen, och utföllo dessa fålunda, att Arago fick 725, Garnier Pagis 715, Marie 702, Lamartine 643 och Ler dru-Dollin 458 röster. Regeringen har utnämnt Bastide till utrifes miz nister, gen. Charras f. n. till frigsminister, Duclere till sinansminister, Flecon till handelsminister, Trålat till minister för de offentliga arbetena, Cassy till marinminister, Recurt till inrifesminister, Cremieur till juftitiec minister, Carnot till minister för underwisningen och Bethmont till cul: tusmmister. — Nationalförsamlingens möte d. 8 dis förklarade krigsministern Arago, att revublifen mi kunde uppställa 500,000 man fotfolk, 85000 ryttare och 200,000 rörliga nationalgardister emot sina siender. — J Nationalförsamlingen har wisat sig en swag opposition emot Lamartine, emedan han yttrat sig icke wilja fortfara såsom medlem af regeringen, om LedrusRollin utestöts, hwilket också tydligen wisat fig des: af, att han wid omröstningen endast erhöll fjerde rummet. — Man fruktar på börsen för en nära förestående fransk intervention i Jtalien. Jtalien. Parifersbladen af d. 7 dis innehålla följande telegraf-underättelfe: D. 1 Maj utbröt i Rom ett folkuppror af den orsak att påfwen hade wägrat att förklara Osterrife krig. Ministären resignerade och folket gaf påäfwen 24 timmars betänketid, efter hwilfas fruftlösa förlopp en provic sorisk regering ffulle tillsättas. Pafwen är ännn icke fri men har gifwit efter för folfets önskningar och lofwat att sörklara OÖsterrike krig. J Ancona skall en sammanswärjning hafwa blifwit upptäckt, hwilken hade för ändamäl att, i samma ögonblick fom de neapolitanska trupparna inrycka, spränga staden i laften. Neapel d. 29 April. Starka patruller genomtaga staden. fordrar konstitutivnen af 18203 nägra ropa: Zned med fonungen! — Republifanska uppror hafwa utbrustit i Calabrien. Nyaste underrättelser fårmäla, att orduingen I Rom bliswit fullkom 22. f OM snitt ins råttor Hgsn KANSAS utnamut Man 4 Strsk At?