den på wagn hafwa bortfört inemot 60 döda och sårade. Tyskland. J Preussen är man mycket bekymrad öfwer den stora ryska armee, som står på gränsen och som allt mer och mer förstärkes. Preussiska trupperna hafwa erhållit order att marschera till östliga gränsen. Från Berlin skrifwes, att preussiska trupperna tvingat polska insurgenterne på wägen emellan Wreschen och Ones fen att gifwa fig på näd och onäd; dock torde denna uns derrättelse fordra bekräftelse. Från Wien berättas, att kejsar Nicolaus ankommit till Warschan. J Stettin bar allmänheten bliswit underrättad, att ång postfarten till Petersburg tills widare upphört. J Wien fortfar man att gifwa efter för rörelsepartiets fordringar. Frankrike. Nationalförsamlingen. Mötet d. 5 d:s warade från kl. 1 e. m. till fl. 1 på natten eller 12 timmar, deraf pres sidentwalet upptog 3. Hr Buchez blef president, och sedan walen till vicepresident och 6 sekreterare för fig gått, förflar rate presidenten i den demokratiska republikens namn MNationalförsam ingen konstituerad. — Mötet war mycket for mande och lifligt dymedelst att isynnerhet wenstra sidan (det revolutionära partiet) på det häftigaste satte fig emot mör tets förlängande ut på natten. Wid detta tillfälle wexlades de häftigaste interpellationer, mid hwilka orden : Ariftofrar ter! Reaftionärer! och uvpproriff minoritet! AAnardis fter! korsade hwarandra. Bureaurvalen hafwa utfallit i en moderat, men republikansk anda. — Mötet d. 6 Maj. Medborgaren Buchez presiderar. fwer 700 deputerade äro närwarande. Lamariine upplå: fer ett långt tal, hwari han skildrar bildandet af den provir soriska regeringen, dess ändamål, def bemödanden. Repur bliken, säger ban, proklamerades ide af of, den proffamerar de fig sjelf genom folkets mun. Wårt ändamål war att framför allt äter tillwägabringa ordning i Paris; folket bjöd of sjelf handen dertill. Hwarje menniska war soldat och embetsman. Den röda fanan hade fearat på barrifar derne, men kämparne satte sjelfwe den gamla trefärgade fa: nan åter i dess ställe. Republiken antogs utan motsägelse i alla departementer, i alla kolonicr. Till utlandet talade wi wänskapens och försoningens ord, men wi följde med kraft wära ideers politik. Denna politik gjorde betydliga rustningar nödwändiga; wi bildade fyra stora armeer, wår flotta aid under segel. Demokratien blef regeringens prins cip. Att upphöja oc lära alla, att göra alla nöjda och lycklige, det är wårt ändamål. Dertill wille wi försöka alla sociala ideer, dertill widtaga alla ätgärder, detta bafwa alla wåra bemödanden äsyftat. — Hr Lamariine gick nu öfwer till finanskrisen och förklarade grunderna till och nyttan af de deremot widtagna åtgärder, som redan börja äterställa förtroendet. Slutligen uppmanade han National församlingen att fortsätta det af provisoriska regeringen på: började werket, nedsätta en regeringsfommifton, fom skall utgöra werkställande makten, oc) derpä besluta konstitutionen. — Efter Lamartine uppträdde de öfrige regeringåsmedlems marne för att likaledes aflägga fina berättelser. Med fraf tiga ord beswarade LedruRollin det gemena förtal, hvar före han under tre mänader warit en skottafla, och wisade att han som en revolutiosminister ide kunde annat än hands att D lätit pen. weter med öfwe napa dinal mann C. Fl D:ske från — Sat holm med singb Går a 8 blåa wede eller Sni dahl H. pers. ling Pal Hor Ny mil mid tets