Passionspredikan förrättas i morgon fl. 279 af vice pastor Björd, Jnländskt Rytt. Riksdagen. Till ledamöter i Hemliga Uskottet bar Presteständet utsett: Biskoparne Hedren och Hallström samt Prosten Dr Stenhammar. Å Konstitutions-utskottets decharge betänkande hard. 5 d:s bebandlats hos alla riksständen. — Hos Ridd. och Aden aansägs detfamma ej föranleda till annan åtgärd än att lägj ill handlingarne. od ss tpresteslandet beslöt att sälunda behandla de frågor som i nämnde betänkande förekomma, att det förft skulle punktwis afgöras huruwida de framstälda anmärkningarne egde giltigbet, och sedermera hwilka påföljder de kunde för: anleda. Första anmärkningspunkten, emot nya privatbanfks tagen, godkändes. Mera medhanns ej på f. m. — 3 Borgareftåndet bar förefallit en ganska intressant diskussion, fom rörde dels systemet i allmänhet, dels åtffilliga särskilda åtgärder, derwid exportförbudet och reprefentartionsfrågan förekommo. De fom yttrade de starkaste an: märkningarne woro brr Schartau, Efbolm, Walley, Edberg Im. fl., äfwensom br Koch, fom dock fann det wara ondt om utmärkta personer till nya rädgifware. Beslutet blef att memorialet lades till handlingarne, med hufwudsakligt gil: lande af anmärkningarne. Bondeståndet diskuterade länge angående behandlingen af ifrägawarande betänkande. Slutligen öfweren skom man att först genomgå de särskilda punkterna i sak; feders mera yttra fig angående personerna. J afseende å den förs sta frågan godkändes 5 punkter af utlåtandet. Den 6:te lades till handlingarne. För bibehållande af nuwarande i rädgifvareperfonal talade derefter: Liss Lars Olsson, förre oo talmannen Anders Eriksson, Strindlund, Heurlin, Andreas Bengtsson, Petter Jönsson m. fl., — emot densamma: Jos ban Johansson från Orebro län, Bengt Gudmundsson, Sablftröm, Petter Persson i Ådelforss, m. fl. Efter anställd votering beslöts, med 60 ja mot 38 nej, att uti en skrifwelse ill K. Maj:t anhålla det K. Maj:t wille ifrån deras em: sl beten skilja: H. Exe. Hr Statsministern för utrtkes ärender frib. Jhre, H:rr Statsräderne: Friherre Staäl v. Holstein, Munthe, Friherre Peypron, Silfwerstolpe, IVern, Friherre Gyllengranat och Faxe. i D D. 4 d:s förekom frågan om tulltaxan för första gåns gen i Bewillnings-utkottets plenum. En särdeles warm diskusion, fom upptog 4 timmar, föreföll angående sjelfwa pr inciperna d. w. s. huruwida systemet af absoluta förbud till förmån wissa näringar, på sätt nuwarande tulltara innehåller, eller ett system af skyddstull, enligt K. Majt:s förslag skulle blifva gällande. Preste-soch Bondeståndens ledamöter förswarade hufwudsakligen den prohibitiwa äsigten, och prosten Nibelius lärer derwid warit synnerligen ifrig. Slutligen fom det till votering, och då segrade med em röjt den propositionen, att de i Konungens skrifwelse framlagda grunderna skola i allmänhet följas af utskottet, dock med rättighet att afwika derifrän wid pröfning af särskilda bestämmelser. Stockholm d. 4 April. Ur en af hufwudstadens tid: ningar förtjenar i sammandrag anföras följande: — — Det falika begreppet af frihet är äfwen en bufwudsaklig grund till den katastrof wi nyligen fett i Frankrike tima. Detta salska begrepp är dock ej något för Frankrike eget, om det än der är i högsta potens närwarande; det är i mer eller mindre mån berrskande i alla Europas länder. Det är ett alster af den skefwa förständsbildning, fom, uppkommen genom en ytlig filososi Locke, Encyclopedisterna), sedermera utfyriddes kring werlden på tidningspressens wingar. Den fanna frihetens karakter deremot är att wara bunden af en lag; den fribet, som icke är detta, är icke frihet men tygellöshet och sjelfswåld. Så är den moraliska friheten bunden af mos ralitetens lag, ty den är frihet från sinnlighetens inwerkan, och den intellectuella friheten är bunden af intelligensens lag, emedan den är en frihet från de fördomar, fom uppkomma af förständets falska bruk. Likasä är och den politiska friheten bunden och inskränkt af samhällets lagar, genom hwilka denna frihet få wäl först födes fom widmatktbälles och wärnas. Wi gifwa häröfwer en förkkaring. Man tänke sig en samilj, bofatt alldeles ensam i en obebodd trakt, utom all sam hällighet med andra. Denna befinner sig då i en obestridd besittning af naturtillständets vinffräntkta frihet; den kan odla jorden, jaga, fiska, beta sin boskap hwar helst den behagar i ett fullkomligt oberoende. Men antagom, att andra familjer bofätta fig rundtomkring den förfta i def grannskap; hwad blifwer deraf följden? Jo, ett oupphörligt allas krig emot alla, då alla äga alldeles lika anspräf på allt, alla wilja odla, jaga, fiska, beta på famma marf, fom den förfta enfam förut ägde, Hwarjes naturliga frihet finner fig då wid bwarje förjöf til yttring hindrad af alla de andras likadana anspråk och rättigheter, och allas frihet är få i werkligheten tillintetgjord. Denna allas frihet fan då ide åt dem räddas och förwaras an nat än genom en inbördes öfwerenskommelse, en gemens samt befluten Tag, fom för hwar od) en beftämmer wissa wilfor och gränser inom hwilka han må äga full frihet at efter behag odla, jaga etc. Det sälunda stiftade förbund e