Rngors redd. Ultländskt PRytt. Frankrike. Ur enskilda bref från Paris meddela Stodtbylmsbla: den följande utdrag: Mitt sednaste bref tillkännagaf redan att jag förutsåg stora olyckor. De äro i sanning större än någon kunnat föreställa fig, och sådana att man aldrig, i financiel wäg, fett dylika; ty aldrig bade handeln, invus strien och) krediten nätt en sadan utweckling. För att ide tala om mig sjelf, fom i det stora hela utgör en sadan obe tydlighet, hafwa alla wåra stora banfirss och handelshus, utan undantag, antingen redan inställt fina betalningar, liqviderat eller qjort bankrutt, hwilket i oc) för för sjelf ber tyder samma sak, eller oc mäste de oförtöfwadt wittaga en sädan ätgärd. Hwad som är synnerligen märkwärdigt, är att ju större förmögenhet eller kredit man hade, ju säkrare och betydligare är förlusten, ty de penningar man egde wo: ro förwandlade i wiga valutor. Nå wäl, de mest ansedda och säfra af dessa valutor äro redan fallna 30, 40 a 50 procent i wärde, de flesta hafwa ide mer det ringaste wår de. Staten börjar sjelf sin bankrutt genom det slag som drabbat sparbankerne; förfallotiden för statsanwisningarne (bons de tresor) är uppskjuten till 4 månader härefter; od) när denna tidpunkt inträffar, synes det alldeles omöjligt att staten kan betala. Man kan taga för afgjordt, att den icke kommer att infria dessa anwisningar. — Fabriker och werkstäder tillslutas öfwerallt; bodarne börja äfwen att afsluta sin handel, tusentals arbetare äro utan sysselsättnina, och då styrelsen ide längre förmår att bispringa dem med 2 francs om dagen, få förefår os på gatorna det rysålina: ste af alla friq: bungrens. — Agio vå guldet är nn 10 procent. — Afsänd ingenting till Frankrike utan mot betal: ning i klingande mynt! Wärt stora och herrliga land kommer att göra en allmän bankrutt. Wi äro i en chaotisk jäs ning. Uti denna förskräckliga oreda, som wära tidningar aldrig skola wåga att uti sin sanna dager framställa, har jag icke ett ögonblick tänkt på min mer än fullkomliga ruin, och på förlusten af 25 ärs redligt arbete: jag har endast warit betänkt på att frälsa min heder. Nu då de mäktigaste, de rikaste och mest ansedda namn gå under På samma gång fom mitt, känner jag mig mindre förlägen, ty det är ingen skam att drunkna, då syndafloden är allmän. Jag äger Ännu qwar mitt hufwud, mitt bjerta, och mina wänners aktning: när horisonten förr eller sednare klarnar, skall jag åter förs söka att begynna från början. — Dm ni bar någonting att säga mig, ber jag er att skrifwa på Swenska. -Nationalgardet, fom gjort revolutionen, derigenom att