Article Image
Spanien regera fig sjelft. Lät Spanien wara oashångigt od) fritt. Öor fastheten i denna naturliga allians räknar Frankrike mera på öfmwerensstämmelse i grundsatser än huset Bourbons arfsföljd. igådan m. Herre är andan i Republikens rådslag. Sådan skall oc föränderligt den fria, moderata politikens karafter wara, som Ni kommer att representera. ydkepubliken har i fin födelse och midt under en icke af folket föran: ledd strid uttalat tre ord, fom uppenbarat Def själ och hwilka skola nedkalla Guds och memniskors wälsignelse öfwer def wagga: frihet, jemnlikhet, bros derlighet. Den har derpå, wid afskaffandet af dödsstraffet för politiska förbrytelser, afgifwit en sann uttydning af dessa ord inom landet; gif Ni dem nu äfwen deras sanna uttydning it utlandet. Betydelfen af desfa tre ord, anwände på wåra utländska förhållanden, är följande: Frankrikes frigörande från de band, fom hwilade på def grundsatser och wärdighet: återupprättande af den rang, fom det bör intaga bland de stora Curopeiffa makterna; slutligen förflaringen af förbund och wänskap till alla solk. När Frankrife på sin sida har medwetandet om liberalismens och civilis sationens fall i århundradet, få är Det icke ett enda af nämnde ord, fom betyder frig. År Europa klokt och rättwist, få är ide ett enda af fame ma ord, som icke betyder fred. yvMottag m. H. försäfran om min färdeles högaktning. Lamartine. Ofwanstående manifest, fom i form af en note blifwit tillställt alla fremmande Makters i Paris warande Representanter, är wäl affattadt i en fredlig anda, men några yttranden isynnerhet angående Schweitz och Jtalien äro ide lugnande: dock tyckes det fom man från alla håll gerna will bibehålla freden, och det fan dersöre antagas, att man hellre gifwer efter, än stör densama. Någon inblandning i de Franska angelägenheterna fan man icke tänka sig. Enhwar af de Tyska mindre Furstarne medgifwer de fordrade reformerna, och går således med folfet och icke emot det, följ: aktligen skall lugnet bibehållas. England har äfwen förklarat sig i en fredlig riktning, och nu kommer det naturligtwis an på Österrike och Ny: land, om Europas fred skall bibehållas eller icke, dock måste man antaga att erfarenheten lärt dem, hwad fom är mest i deras eget intresse. Preusz fen har på wisst fätt uttalat fig, och Prenssiska folket är wisst icke böjdt för krig. — Slafweriet på de Franska kolonierna är upphäft. — Bayern har erkändt Franska republiken. Paris d. 7 Mars. J dag har man ändtligen rensat Tuillerierna från ett band af 150 till 200 personer, hwilka enwist der ywarblifwit fe: dan d. 25 Febr. Detta har likwäl icke kunnat ske utan swårighet, emer dan folket gjorde till willkor, att icke blifwa wisiteradt, och hotade att i widrigt fall sätta Tuillerierna och Louvrens museum i brand. — La Presse meddelar en skrifwelse från Havre, hwari Ludwig Pbiz lip omtalas hafwa haft följande Yttrande till en Hr B., då Han gick om bord på fiskarbåten i Threport: Sluta Er öppet och uppriftigt till Re: publiken, ty jag tager den Franska monarkien med mig och ffall med den stiga i grafwen; jag har warit Franfrikes sista Konung — Adien! England. London d. 7 Mars. J Glasgow hafwa allwarsamma oroligheter egt rum, föranledde af Chartisterna. Dessa samlade sig till ett antal af 1000 menniskor af båda fönen, inbröto sig hos en wapenhandlare och ti: gade derefter genom gatorne ropande ned med dvottningen. — Militair, 150 dragoner och 600 man infanteri, efterskickades. Ludwig Philip har antagit namnet Grefwe af Neuilly. Både er-; konungen och hans gemål befinna fig wäl. Hertiginnan af Nemours med. sina begge barn och hertigen och hertiginnan af Montpensier wistas hos dem i Claremont, hwarest de i söndags mottogo ett besök af prins Albert Jtalien. Konungen af Neapel hac i St. Pauls-fyrfan beswurit den nya före fattningen. — Folfet i Messina har intagit det midt emot staden liggande Citadellet med storm. Största missnöje herrskar och staden skulle 42 tim: mar blifwit bombarderad. Tyskland. Underrättelserna från Wien omtala Furst Metternichs afskedstagande. Prag d. 2 Mars. Twå regmenter afgå från Gallizien till Ita: lien. Underrättelserna från sistnämnde land äro förfärliga. Förra weckan blefwo några och tjugo fufar-officerare mördade. Ungrarne äro mycket stämde för Jtalienarne och yttra missnöje öfwer att deras landsmän an: wändas mot Jtalien. De wilja hemkalla dem. Missnöjet i Prag är stort. Wlåuchen d. 5 Mars. På rådhuset är en stormande folisamling. AR LIAM AAA

14 mars 1848, sida 3

Thumbnail