R:dr. Tillförseln war betydlig, men omsättnimgeu icke ferdeles liflig; af spanmäl blef en hel del osäld. (J. T.) FUtländskt Rytt. Frankrike. Enligt underrättelser från Paris af d. 1 d:s fortfor lugnet att wara ostördt, med undantag att en del lössläppta förbrytare i sällskap med andra wagabonder ströfwa i och omkring Paris och söfa utöfwa allehanda wäld och brott; de stjäla och plundra, förstöra och sätta flott och andra bygg: nader i brand, men den prowisoriska regeringen, understödd af borgarbewäpningen och den reguliera militären skall snart göra slut på dessi wäldsgerningar. Bland de nedbrända byggnaderne är äfwen slottet Neuilly, Ludwig Philips pri: vata egendom, dock har nationalgardet och andra räddatfilfret oc) andra dyrbarheter, till ett wärde af 4 millioner, lif fom man äfwen i Tuillerierna bar räddat bäde penningar och andra wigtiga föremål. — Man bar erbjudit, de frem mande Gesandtskaperne ett Sauwegarde, och Österrikeska sändebudet har emottaget tillbudet. Jernbanan till Lille är åter i fullkomlia ordning. — De flesta städer sluta fig till republiken. Förrättningarne på börsen äro ännu ide började. Man bar fruktat attrvänr tebetalningsterminen (d. 22) skulle blifwa osäker, men reges ringen bar förklarat, att kassabehållningarne äro få tillväd: lige, att statens förbindelser punktligt skola blifwa uppfollde. Afwen har Rothschild förklarat, att betalningsterminerne för det af honom öfwertagna lån skola iakttagas. Paris d. I Mars. Den provisoriska regeringen har offentliggjort följande proklamationer: J betraktande deraf, att hwarje nytt politiskt fy stem mäste afprägla fig i ett nytt credit och beffattninggds system; att det franska skattewäsendet nödwändigt måste inrättas på ett mera enformigt sätt; att den provisionella rer geringen är sinnad förelägga Nationalförsamlingen en buds get i denna riktning; att emedlertid en provisionel regering icke har rättigbet att afgöra flift; att Frankrike, ehuru arf: winge efter en besticklig och slösande regering, faft beflutit att hälla alla kontrakter och uppfylla alla förbindelser; att det midt under de swårigbeter, fom hwarje stor skakning bar till följd, skulle wara i högsta grad oklokt, att förmins ffa statens inkomstkällor, och att man då fnavvaft kunde täns ka på att bjuda de händelser spetsen, hwartill Frankrike och Europa lätt funde blifwa wittnen; vå defa grunder beflus ter den provisionella regeringen: 1) Alla skatter blifwa us tan undantag uppburne nu fom förut. 2) I fofterlandsfärs lekens namn uppmanas alla aoda medborgare att fortfarande göra fina inbetalningar. 3) Den provisionella regerins gen förpligtar fig att förelägga Nationalförsamlingen en bud: get, hwarigenom tidningsstämplingen, accisen, saltafgiften alldeles afskaffas, och hwarigenom det indirekta ffattefyftemet i grund förändrad. II. J betraktande deraf, att jemnlikbeten är en af de tre bufwudgrundsatserna för franska Republiken, och den pros visoriska regeringens beslut att ögonblickligen bringa denfams ma i wertställighet, äro alla gamla adelstitlar afskaffade; de qvalificationer, som dermed stå i förening, äro förbudne, de få ingenstädes offentligen begagnas eller figurera i når gon offentlig act. Lurembourg till Luis Blancs lednina af de debatter, fom ur V. Generalmajoren och Cavaignac utnämnes till divif VI. Municipalrådet i J VII, Ercansleren Pasa Dupont de PEure, den provifi (Det är nu förfta gången ban geringens president. Hittills a president i minifteren och med gerinaen). VIII. Den från RKejfar diviftonsoch brigadgeneral i — Wid den skyndsamhet, bi fig till flyft, kunde ban ide me i frack och Hade ide ens tid a ledes blefwo äfwen alla hans Nationalgardets 5:te legion, h latset. Bland dem finnas äfn lips memoirer, skrifna med ba rödt maroquin. De sluta, m mationen af republiken 1792. — Den Kongl. familjens ar bjudet ett sorgligt ffådefpel. e mnan af Orleans med sina nästan utan fläder till Eu, der benne fin hustrus fläder och li i Dreux erhållit underrättelsen afsatt, bwaröfwer han utbröt i — Eldswädan i slottet Neu mit i följd af oförsigtighet, bmw strof uppstod. Medborgare, so utförde sängar ach andra bräm dra begåfwo sig till källrarne. wet ide huru, och man fann 1 att de af win berusade olyckl En nästan dylik scen egde rum 60 indiwider hafwa berusade k att tillwrida kranarne. Man en massa win. — Prinsessan af Orleans rum bleswo mid ffonade tillifa med målningarne len af palatset; blott de wanlic och uppbrände. — Ett ögonwittne berättar ningens afresa från Tyillerierr Pont-Tournaut, belt nära ingå till Tuillerierna. Kl. war 1. dande och ropade beständigt, at kerat, enhwar skulle utsprida de blick derefter wisade sig i Ti Nationalgardister till bäst. D olyckan, undwika hwarje rop oc lemnade Ludwig Philip, stödd arm Tuillerigården; han bwar swart hatt på bufwudet. Drott gad omkring fig, under det Ki och rädd ut. Hon war klädd i till Afpbalten, fom omgifwer o Haret med en af 30 Hill AäQ mp;