— D. 26 om aftonen rådde det största lugn i hufmuds staden, Boulewarderna woro fria, barrikaderna förswunno, damer gingo utan fruktan på gatorna, theatrarne woro öpp nade, provisoriska regeringens åtgärder tillwunno fig imvär narnes lifligaste sympathier, det i stället för municipalgardet uppträdande borgargardet war organiseradt, och inom twå dagar skall Paris åter hafwa antagit sitt wanliga utseende. Amsterdams Handelsblad meddelar från Brissel d. 28 Febr., att en kurir ditkommit från Paris med en depesch af provisoriska regeringen, hwari denna förklarar fig wilja ers känna Belgiens oafhängighet och neutralitet. Frän de flesta delar af Frankrike, från norr och wester ända till Rouen, Belgiska gränsen, Dijon od Strassburg, äfwensom från Bordeaux, har man underrättelser om repus blikens erkännande. — Den nya regeringen utwecklar en oc erhörd werfsamhet och en beundranswärdt organiserande energie. Sedan 60 timmar hafwa de nya ministrarne was rit samlade i regeringspalatset oc) Lamartine skall ifynnerhet bafwa ädagalagt en owäntad utomordentlig kraft och werksamhet. — D. 26 ff. 4 förklarade Lamartine i den på stadshuset församlade regeringens namn från balkongen och under den på platsen församlade mängdens jubelrop: satt dödsstraffet för politiska brott är afskaffadt. Det är ganska märkwärdigt, att alla underrättelser fafs nas om Ludwig Philips öde. Hwarken tidningar från Pas ris af d. 28 eller från London och Brisfel af d. 29 weta något derom, sedan d. 25 om morgonen, då han war i Ber non, ungefär på halfwa wägen till Havre. Från Dover afgick natten till d. 29 Engelska ångfartyget Biolet med förseglade ordres; man förmodar, att det skulle kryssa wid Franska kusten, för att upptaga Ludwig Pbilip och den kongl. familjen, men återkommit med oförrättadt ärende. — Den 29 om aftonen bade man i Franska Gesandtskapshotellet ännu ingen underrättelse om Ludwig Philip, och det största bekymmer herrskade öfwer bang öde; blott Hertigen af Ner mours med en dotter famt Hertigen och Hertiginnan af Sad fen-RKoburg med barn bade anlände till London och strart derpå Hertiginnan af Montpensier. i Appellationsdomstolen har utfärdadt ett beslut, hwaris genom förordnas, att en undersökning skall anställas mot Exministrarne och deras medbrottslige, samt Or Guir zots och hans åtta Collegers arrestering anbefalles. Nepubliken bar blifwit proklamerad i Nismes, Avig: non, Lyon, Narbonne, Perpignan, Limoges och Bayonne. J Befaucon bar prefekten nedlagt fin post. J Balence wisa inwånarne och embetsmännen förtroende för den nya ordningen. Från Perpignan har prefekten bortrest; i An: gouleme synes lugnet wara tryggadt. J Ehalons blef lugnet ostördt. Flera af dessa underrättelser hafwa ingått frän prefekterne, audra från republikanska kommitteer, och flutlis gen andra äter från regerings kommissarier. MoCniteuren förmäler att Sändebudet frän de förenta Staternas republik i Amerika i går begaf sig till fradsbur set, för att erkänna den provisoriska regeringen och aflägga sin lyckönskan. Man berättar, att en telegraf-depesch ankommit från London och öfwerfört Englands erkännande af Republiken. Ministern för utrikes ärenderna har till de främmande Makternes sändebud afgifwit notifikation om Republikens AaFOMmOYAASO MSäHi-a nuntien har härngs (Warat Att han