k. — Pa tor, Bräns flående res deraf, fom en, äfroens as till ges ). C.) d. 28 sistl. apg-Afade: tt Mamsell ömd at till rl. i ffadeW.) nasförenina föredrag ments mu: n. ätgärder af ch till följe innat wara mit, att ut: yindra folf: det att dels iggde trups klaras i bes förebrådde rep alltmer wille sluta O. Barrot, nderrättelse etta wägra: opositionen emot Mini sätta Mini t den i ute tfalskat fon: tier och ins systematiskt yet af all: da föft för: resse drifwit la andra af stört statens t och makt; n rätt, som rå utöfning fet; 7) ger alla frukter tat landet i ngen Tuillez rÅUPUUT Yy50AJ1, MIL HIM jillut UTtUDCTraälttfa FILJVENILH VIL JL tiginnans ankomst, och att ingen tid war att förlora. tiginnan af Orleans inträdde, beledsagad af begge fina för ner, i församlingssalen, hwarest omkring 300 medlemmar : woro närwarande och intog plats wid foten af talarstolen. Dupin besteg denne och tillfännagaf för kammaren, att Lude : wig Philip afsagt fig fronan och lemnat fin makt till Grefs : wen af Paris och dennes moder i egenskap af Regentinna. De 300 deputerade utbröto i vivatrop för Ludwig Pbis : Men nåara deputerade, . få wäl fom legitimisterna Laroche, Jacaquelin och Genonde lip och Hertiginnan af Orleans. ropade: dertill haswa de ingen vätt! Från flera ställen på Galleriet ropades: det är försent, det är endast en fos : Nu besteg Cremeux talarestolen oc) begärde inrät: : medi, tandet af en prowisorisk regering. Hans ord bälsades med bravorop. J detta ögonblick inkom Odillon Barrot, besteg talarestolen och fade: att Hertiginnans af Orleans och Grefs wens af Paris öfwertagande af regeringen war det enda, fom för ögonblidet kunde hämma blodsutgjutelsen. Alla des puterade gäfwo härwid ljudeligt bifall tillkänna; men i fam : ma ögondlick uppsattes af nägra fruntimmer på galleriet den trefärgade fanan och hastigt infunno sig en mängd personer i bluser, bewäpnade med sablar och gewär. Uader dessa mäns beskydd och beledsagad af dem besteg Ledru Rollin talarestolen och fordrade inrättande af, en provisorisk regering under höga rop från Galleriet. Äfwen Lamartine besteg talareftolen och gjorde famma förflag. lade männen i bluserna an på de deputerade. Hr Sauset lemnade presidentstolen, hwilken intogs af Duport. respondenten lemnade nu kammaren, för att ide blifwa wittne till eller offer för de wäldsamma uppträden, fom fyns tes förestå.) Widare hafwa wi af d. 25 frän wår korrespondent följande framställning af Pariser-händelserna, såsom de ti London blefwo bekanta, jemte underrättelsen om Ludwig Phi lips ankomst till England, antagit grefwe Mole såsom premier minifter, förnyat striden om onsdagen. Palais Royal (konungens enskildta palats få länge ban war prins af Orleans) blef efter stort blodbad intaget af i folfet. Folket började d. 24 fl. 1 att angripa Tyillerierna och segrade äfwen bär. Konungen, fom abbdiferat till förs mån för grefwen af Paris, lemnade palatset under skydd af i nationalgardet och kavalleriet och begaf sig till Barriere de: Passy. Hertigen af Nemours antogs ej såsom regent och försök gjordes att proklamera Hertiginnan af Orleans för fom regentinna. Deputerade kammaren förklarade sin feåsion permanent och grefwen af Paris blef af fin moder here: tiginnan af Orleans och fin farbror hertigen af Nemours införd i kammaren. Folket bade äfwen inträngt i fammar ren vå samma gång som grefwen af Paris, hertigen af Ne: mours och hertiginnan af Orleans; kammaren upplöstes af folket och en provisorisk regering inrättades. — Kl. 2 hade Tuillerierna äfwen fallit i bänderna på folket och nationalgardet. Alla mobilier utkastades genom fönstren oc) uppbrändes på gården och Carrosellvlatsen. Thronen togs i besittning och fördes stor procession ge-: nom gatorna af den ofantliga menniskomassan, hwilken upp: stämde Marseilläsen. Trupperna och nationalgardet förbrös drade sig med folket och striden upphörde. All förbindelse evo ÖYOY HÖtia ad Tanks St Here : J samma ögonblick (CorDet synes, att folket, som icke: (Frmain mar af. — EN — NE TR eV 2