J går (d. 23) oh i dag på morgonen framställde Pa rig, fom man af denna sorgliga och hastigt utkastade berät: telse lätt kan föreställa sig, en sann bild af förödelse. J atorna och på Boulewarderna lågo lik. Omkring wid vart hundrade steg stöter man i gatorna på barrikader, hwilka bewakas af folket, fom blott tillåter en person ifender passera; man fordrar lösen af alla, som wilja passera en barrikad eller lemna staden, hwars barrierer för öfrigt skola wara förstörde. Afsigten med dessa försigtighetsmått synes wara, att hindra Ministrarne från att taga flykten. Desia barrikader hafwa såsom genom ett trolleri blifwit vå nägra timmars tid uppkastade. Skenorna på jernwägen i Paris och något På andra stationen La Chapelle St. De: nig äro upprifna. Denna station är alldeles uppbränd och den wid utgången från Paris inrättade Viaduct alldeles förstörd. Anledningen till folkraseriets förnyade utbrott och fra dens utseende d. 24 beskrifwer en korrespondent till Cölm. 23ett. sålunda: Paris d. 24 Febr. kl. 1. Emeuten är slut — Revo: lutionen börjad. Huru detta tillgått, skall jag meddela få fullständigt, fom det under sådana omståndigheter är möjligt. J går efterm. kl. 5 blef underrättelsen om Guizots afsked allmänt bekant, och alla truppar erhöllo befallning att dra: ga fig tillbaka, hwilket skedde under folkmassornas rop: Lefwe Reformen! Lefwe Nationalgardet! Ned med Munictz palgardet! Hatet till det sistnämnda gjorde det nödwändigt, att alla dess Corps de Garde måste beskyddas med ett Der tachement linjetruppar eller kavalleri; men innau denna åt: gärd hann werkställas, bade folket stormat flera waktbus, afwäpnat dem och till en del satt dem i brand. Omkrina fl. 7 om aftonen war detta owäsen slut, och man säg på Boulewarden, hwarifrån snlket beständigt ropande och ar: sjungande Marfeiller-marfden, ledsagade trupparne eller nar