gas wid ratten d. 3 dennes, men hennes ombud uteblef. Das fen kommer nu att gå fin wanliga gång, och få widt man fan sluta af några yttranden af domaren, lär hon förlora processen. Jtalien. Neapel d. 30 Jan. Konungen har proklamerat den lofwade konstitutionen. J går fl. I på morgonen utkom pros klamationen. Redan d. 28 om aftonen, sedan konungen munts ligen hade underrättat publikum om sin afsigt, rådde en owanlig rörelse på alla offeniliga platsar. Eburu många twiflade på werkligheten af löftet, woro likwäl knapt de före sta aftycken af kongl. dekretet utlemnade, förrän folket frrömmade till slottsplatsen, och Toledogatan war redan kl. 11 uppfylld af menniskor, hwilka utbragte lefwerop för fonune gen, författningen, Jtalien och Jtalienska förbundet m. m. Det är alldeles omöjligt att göra fig ett begrepp om hänryckningen, då konungen fl. 12 ved ut från flottet ned åt Tor ledogatan, beledsagad af fina bröder och hela generalitetet. Han red långsamt med blottadt hufwud genom staden uns der twå fulla timmar. Han war hela tiden omringad af folket, swarade wänligt dem, som talade till honom och tog flera i hand. Hela Toledogatan och flera andra gator wo ro på aftonen illuminerade. J hela staden rådde det ftörsta jubel. — Man pästär, att den lägre pöbeln, Lazaroners na, hafwa blifwit uppretade af fienderna till nuwarande frame steg, att åftadfomma blodiga conflicter med den öfriga befolkningen. Stora massor af dem hafwa med blods utgjutetse mäst skinaras af borgargardet, och af nägra af deras wäldsqerningar fon man lätt förklara, att befolkningen iden inre och närinas idkande delen af staden förskräckas wid får dana folkrörelser. Schweitzare, linjetruppar och ryttare Hafs wa blifwit ställda till Nationalgardets disposition för attutgöra patruller. — D. 31 Jan. Nationalgardet, hwars massa och ifwer imponerar på pöbeln, har man att tacka för, att lugnet icke blifwit stördt. Hela sistl. natt fortfor man att fängsla miftänkta personer. Till oc) med flera af polisea grepos, då de woro sysselsatta med att stjäla och plundra. På Sicilien skall upproret hafwa gripit widare omkring fig. J Par lermo innehafwa trupperna blott en enda befästad punkt wid hafwet. Sicilien. Underrättelserna från Messina gå till d. 28 Jan. Ställ: ningen war hotande, men någon strid hade ide egt rum. De första dekreterna af konungen hade ide lugnat folket. Man trodde i början, att ett uppror skulle utbryta, men lyd: ligtwis skedde det icke. Man wäntade på underrättelser från Palermo, innan man wille handla, D. 24 marscherade gen. Nunziante upp i gatan Ferdinando med fin kolonn, fom han uppställde en haie med kanoner och brinnande lunta. Den na demonstration förfelade sitt ändamål, och då tecken till missnöje bland folket wisade sig, fruktade man ett ögonblick att striden skulle börja. Emedlertid äterwände trupparne till fassernerne, utan att blod blef utgjutet. Officerare oc sol dater swuro, att de ite oftare wille blotiställa sig på sådant sätt. Gen. Cordomone och Hertigen af Bagnoli, som är Jntendent i Messina, hafwa starkt tadlat detta sätt att uppegga folket. Man försäkrar, att Catania gjort uppror d. 26, och flera andra städer sades ämna följa exemplet. Hela Sicilien fyntes wara beredd till uppror. Man hope