Jnländskt ytt. Riksdagen. Stockholm d. 9 Febr. Samtliga Riksständen hafwa i dag haft plena. Hos Ridderskapet och Adeln har en iflig debatt förefallit, i anledning af Lagutskottets betänfans e N:o I, med tillstyrkan att Ständerna måtte besluta ut ärdandet af en författning, hwarigenom stadgas, att med åwäl giftorätt fom morgongäfwa, uti sädana äktenskap, bwils a äro ingängna förr än kongl. förordningen den 19 Maj 1845 om förändring i wissa delar af lagens stadgande ans ående arfås och giftorvätt, blef till efterlefnad kungjord, skall örhällas efter hwad förut war. Grefwe Mörner, br Coyet, grefwe Lagerbjelfe, frih. J. Cederström och grefwe Sparre, Carl, yttrade fin emot förslaget, fom endast af br Akerman och friherre Hugo Hamilton förswarades. Åfwen friherre R. Cederström, grefwe E. Sparre oc) br von Hartmansorff yttrade sig, den sistnämnde för återremiss, emedan han ansäg en redaktionsförändring nödig. Genom votering segrade de, som wille bafwa återremiss, med 158 röster mot 50. — Samma utskotts betänkande, N:o 16, afstyrkande wäckte motioner angående upphäfwande af lagens ftadgan:n om morgongäfwa och fördel, bifölls genom votering med 6 röster mot 42. — Hos Presteståndet diskuterades utförligast Statsutottets utlåtande, i anledning af Rifets Ständers revifor rers berättelse för åren 1842 od) 1843. Frågan om fors men för behandlingen af detta utlåtande upptog mycken tid; några talare yrkade äterremiss, andra bifall; och br erfebiskopen upplyste, att det äfwen kunde gå an att låta utlåtans det hwila tills widare. Beslutet blef, att punkterna nu skulle föredragas. De biföllos, med undantag af FG 7, angående myägra gamla kanoner, efter hwad en talare upplyste, samt förslaget att det ide widare mätte tillkomma Serafimeror: densgillet att utan K. M:ts sanktion till efterrättelse faftfälla nya aflöningsstater; nämnde punkter blefwo efter des batter och voteringar afslagna. — Statsutskottets utl. N:o 35, om anwändande af den inom Lunds stift utgående bels gonskyld, föranledde också en längre diskussion; voteringen öfwer denna fråga utföll med 29 röster för bisall till Ut ottets bemställan, och 15 för återremiss. — Borgareständet. Här föredrogs Statsutskottets ut lätande N:o 30, i anledning af Rikets Ständers 1845 förs samlade revisorers berättelse angående samma år werkställd granskning af statswerkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillständ, styrelse och förwaltning åren 1841 oc) 1843. — Uisskottets utlåtande uti, ingressen återremittes rades. SS 1 oc 2 godkändes. Öfwer 8 3, derutt till styrkes försäljning af ängfartyget Swerige, derest foftnaders ne för def underhåll, såsom reservfartyg, skulle blifwa allt: för betydliga, uppstod nägon diskussion. Hr Palander an: säg det icke skåligt att till underpris bortsälja ifrågawarande fartyg. Hr Kock upplyste, att det war så dåligt, att det förgäfwes blifwit erbjudet flottan till skänks. Hr Palander trodde detta wara ett misstag, eljest skulle nog flottan tagit emot det. Hr Schartau understödde hr Palanders begäran om återremiss för att saken måtte bli närmare utredd. Lis kaså br Berg, fom menade att fartyget ide wore få skralt. Hr Lagergren trodde det åtminstone duga till transportfars tyg. Hwad den ringa summan, som blifwit betald för Mos tala, beträffade, få borde ihägkommas, att detta fartyg war rit omkring 17 år gammalt. Hr P. O. Lindftröm tydte, att det war misshushällning, om, då flottan ffulle förstärkas med flera ångfartyg, man afyttrade och icke till flottan lemsnade ifrägawarande ångfartyg Swerige. Orr Wedberg och TVern talade i samma anda fom br Kock. Or Bergman åter war of samma mening fom br Berg, men yrfade tif wäl återremiss, hwilken också beslutades och skulle åtföljas af diskussionsprotokollet, såäsom innefattande uttryck af fråns dets tanka. I 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 14 och 15 godfäns des; 9 och 11 lades till handlingarne. I 16 återremittes rades. Expeditionsutskottets ffrifmelfe-förflag N:o 6—9 qodkändes. Statsusskottets utlåtande N:o 35, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, rörande den till skolorna i åt: skilliga städer inom Lunds stift utgående helgonskyld, blef ef ter en längre diskussion godkändt. Deremot ogillades Lage utskottets betänkande N:o 14, med afslag å motioner om räts tighet för fordringsegare att hos konungens befallningshafwande erhälla s. f. Promotorial i lagsökningsmäl. — Hos Bondeständet hade Jngemund Odin i föregående plenum, wid föredragandet af Ekonomiutskottets utlåtande N:o 10, med tillstyrkt afslag å Sandstedts motion om uppe börande af ekonomista besigtningar å kyrkoherdeboställen m. fl., förbehällit sig att få inkomma med ny motion i detta ämne. Denna motion lästes mu och föreslog boftällsinnehafwarnes deltagande till hälften med församlingarne i foft naden för dessa besigtningar. Sandstedt hade äfven ett anförande deri samma sak föreslogs. — Ostman önskade att motionerne hade utsträckts derhän, att boställsinnehafwarne äfven måtte bekosta arfwode till landtmätare, för werfftäl lande af laga skifte å ägor, som gränsa intill prestbohlen. Christen Persson, Petter Jönsson och Andreas Bengtsson m. fl. instämde med motionären och motionen remitterades till Ekonomiutskottet. — Petter Märtensson från Jönfö pings län ingaf en skriftlig reservation mot det inom Sfåndet fattade beslut, uti frågan om utgifwarens af tidningen