6:te Söndagen efter Trettondedagen predika: J Högmessan, Pastor Björck. J Aftonsången, Stadskomm. Wadstein. Jnländskt MPytt. Riksdagen. Stockholm d. 5 Febr. Riksständen hafwa i dag haft plena, hwarwid talmännen, enligt öfwerenskommelse i går: dagens konferens, gjort hemställan om nödwändigbeten af riksdagens förlängning på en månad, från den 25 dennes, då den ordinarie riksdagstiden tilländalöper, od) att aninä lan af Ständernas önskan derom måtte till Kongl. Maj:t framförag. Detta har blifwit bifallet. — Hos Ridderskapet och Adeln blef Statsutskottets mer morial N:o 30 återremitteradt, med åläggande för Utskottet att på en gång inkomma med revisorernes berättelser för 1845 och 1847, — Wid Statsutskottets utlåtande N:o 35, med afstyrkande af K. M:ts nåd. proposition, rörande den i skolorna i åtskilliga städer inom Lunds stift utgående Hel: aonskyld, yrkades återremiss af Or von Rosen, Grefwe Posse, Fredrik Salomon, oc Or Coyet, Carl August, men Utlåtandet blef, vå hemställan af Orr von Hartmansdorff, Råäf och Gripenstedt, samt Frih. Cederström, Jacob, af Ridder skapet och Adeln bifallet. Emot detta beslut reserverade sig Grefwe Posse, Fredrik Salomon och Herr Tornerhjelm, Rudolf. — Presteståndet hade en lång diskussion öfwer Efonos miutskottets betänkande N:o 14, som tillstyrker en underdås nig skrifwelse med anhållan att Kal. Maj:t täcktes på för sök låta till fots transportera till fästningsarbete dömde fångar. Man war mydet rädd för det experimenterande, fom karakteriserar tidehwarfwet, och farhägor yttrades att det nu föreslagna sättet för fängföring skulle tillskynda staten ökade kostnader i stället för besparing. A andra sidan mens te man, att det just skulle göra fångarne godt att slita ondt på landswägarne, och att således genom förslagets antagande en moralisk fördel blefwe förenad med den ekonomiska; för en talare war det en famwetsfaf, att fängarne måtte blifwa transporterade till fots. När debatten fortgått när mare twå timmar, erinrade hr erkebiskopen, att ståndet be slutat begära blott en månads förlängning af riksdagen: bwarpå ännu 7 eller 8 talare uppträdde. Voteringen ut föll med 26 röster för bifall och 25 för afslag. — Prosten Grönwall yrkade återremif af Lagutskottets betänkande N:o 14, afstyrkande motioner om rättighet för fordringsägare att hos Konungens befallningsbafwande erhålla s. k. promotorial i lagsöfningsmäl. Betänkandet förswarades af prosten Odelberg. Bifölls. — Statsutskottets utlåtande att twenne motioner om anslag för bildande af arbetsoch ftraff-folonier ej måtte till nägon Rikets Ständers åtgärd föranleda, blef också bifallet. — Borgareståndet. Statsutskottets utlåtande i anled: ning af 1845 års revisorers berättelse angående samma års granskning af statswerkets et cet. för åren 1842 och 1843 bordlades andra gången. Likasä ett par andra utlåtanden. Endast Statsutskottets utlåtande N:o 36, hwaruti utskottet afstyrfer, uti wäckta motioner begärdt, anslag för bildande af arbetsoch ftraff:Folonier, afgjordes och bifölls, Hr Jndebetou inwände, att Statsutskottet grundat sitt afslag på 3:ne skäl: 1:o att ide utt nu gällande lag förekomme något stadgande om deportationsstraff, 2:o att sådant stadgande ej funnes utt förslaget till ny lag, samt 3:o på de oberäfnes liga kostnader detta system erfordrade. Första skälet egde ej giltighet, då fråga just nu wore om antagande af en ny lag. Hwad det andra motivet för afflag beträffade, få wo re ännu icke afgjordt, att nya lagförslaget komme att oförs ändradt antagas, nya straffbestämmelser kunde tilläggas de deruti föreslagne, och det wore således ide skäl att Statsutskottet, genom att nu tillstyrka frågans afgörande, bunde Ständerne händerne. Hwad kostnaderne beträffade hade ut: skottet heldre bort kalla dem oberäknade än oberäkneliga. Hr Schartau förordade bifall till utlätandet. Talaren kände wäl icke hwad lagutskottet ätgjort eller åsyftade i afseende på nya brottmålslagen; trodde det emedlertid ej komma att föreslå deportationsstraff. Men om och få skedde worn fränderna ej bundne genom ett lemnadt bifall till förewarande utlåtande, hwars motiver syntes fullt uppwäga hwad den förre talaren utwecklat. Hwad de oberäknade kostnaderne beträffar, hade just motionären bordt uppgöra foftnadsberåf: ning. Or Björk trodde, att döma efter öfwerläggningarne inom lagutskottet, att något deportationsstraff ej af det fome me att tillstyrkas. De stora kostnaderne innefattade tillvädligt skäl härför. Talaren hade sistlidne sommar fett ett uppgjordt kostnadsförslag, och, ehuru beräkningarne ej woro högt tilltagna, slutade det likwäl med en summa af 20 millioner, och kunde således ett sådant system etableras endast under förutsättning af ett statslån. Or Jndebetou ansåg intet afseende böra fästas vå förmodanden, om hwad lagutskottet komme att till: eller afstyrka. Medgaf för öfrigt att det war hans skyldighet fom motionär att uppgöra foftnadsföre flag, och wille ej sådant fig undandraga. Hr Kod motsatte fig äfwen en återremiss, slutade till kostnaderne för en foloni i södra Amerika deraf att den motionär fom föreslagit en dylik i Lappland beräknat kostnaden derför till 11,666,666 ror 32 sk. Den förra kolonien skulle blifwa få många gån