Jnländskt Åytt. Riksdagen. Stockholm d. 19 Jan. Samtliga Riksstånden hafwa i dag haft plena. Ridderskapet och Adelu har hela för: middagen diskuterat den i fonfritutions-utffottets memorial N:o 2 intagna, sedan förra riksdagen hwilande fal. propos sitionen, rörande organisationen af högsta domstolen. Exe. Posse, landshöfding Fähbreus, hrr Akerman, Gänther, Dals man oc Gripenstedt m. fl. hafwa förswarat propositionen, och br von Hartmansdorff, grefwe Lagerbjelke, br Lager beim, grefwe Gyldenstolpe m. fl. yttrat fig med ifwer der emot. Wid anställd votering utföllo för bifall 92 röster och för afflag 108. — Hos Presteständet afslogs ofwannämnde grundlagsds förändringsförslag, efter en utförlig diskussion. Förslaget N:o 2 om departemevtschefs embetets förwaltning genom tillförordnad föredragande wid wissa tillfällen, samt om re: geringsärendernas behandling när konungen är i i fällt eller på resor, blef deremot bifallet. En särdeles enwis debatt uppstod i anledning af förslaget om anfwar för eftertrydans de af skrifter, till hwilka andra staters undersäter ega förs lagsrätt. Propositionen bifölls wid votering, fom utföll med 29 ja mot 26 nej. — J Borgareståndet har grundlagsfrågornas pröfning äfwen förewarit i dagens blennm, hwarwid alla grundlagsförändringarne antogos. — Hos Bondeständet upptogs tiden hufwudsakligen af en längre disfussion i anledning af Konftitutions-utffottets memorial med uppgift å hwilande förslag till gumdlaggs förändringar. Ständet afslog nästan enhälligt samtlige de föreslagna förändringarne. Lifligast war diskussionen an: gående förändringen i 17, 22 och 24 GSi Regeringsformen, om Högsta Domstolens organisation. Heurlin ansäg att man, innan man gjorde förändring, borde fe till, om för: ändringen werkligen wore en förbättring. Att Högsta Domstolen skulle arbeta på divisioner, anfåg talaren högst menligt, då derigenom kunde ske, hwad stundom händer från Hofråtterne, att man lika beskaffade rättsfrägor kunde få olika domslut, hwilket ide wore den högsta instancen wäre digt. För öfrigt kunde talaren ej annat än på det högsta opponera fig mot den föreslagna lydelsen af , att Högsta Domstolens ledamöter borde utgöra minst tolf. Detta hindrade ide att ju deras antal kunde stiga ända till tjur gufyra. Hwilket blef wäl dyrt. Talaren afstyrkte således för sin del all slags förändring. Han ansäg ej wärdt att lappa en gammal utsliten rod. Bättre att nöta ut den all deles, till dess man fit en helt och) hållet ny. J samma