OÄeMNyårs SÅ är det gamla året flut, ett nytt of redan trädt till möte; hur detta kommer att fe ut, och hwad det bär uti sitt fröte, det hwarken qwinna eller man på förhand utfundera kan. Att det mä blifwa gladt och godt för alla uti Sweriges rife, och uti bäde stort och smätt behaga fattige och rike: bet är den önskan, fom jag när i hjertat oh på läppen bär. Må giksens Ständer främst och förft ha trefligt och ha goda dagar, att de sin hunger och sin törst få frilla få, fom dem behagar; må de ha feror och diner och fådant allt, fom trefnad ger. För statens wagn de spända stä; må de den riktigt funna draga, att ide det på tok må gå, och de förtjena kuskens aga; må de ohejdadt lunka på, att snart de mälet mätte nä. Må Adeln stora kassor få, och må bland dem possessionater med mynt och makt på nytt uppstä, och stora, lysande mandater beteckna Riddersmännens spår, hwart deras fot på jorden går. Wårt Presterskap jag önska fir behag i uttal och i later och riklig ull pä sina fär och goda, feta pastorater, och stora magar, och att fen de blifva Prostar hwar och en. Må Borgarne förtjenster ha, att de må kunna jemt briljera nti tulubb, fin spader dra på flubbarne och der soupera; ty werkstan går nog bra ändå, fast icke mästarn fer derpä. Hwar Bonde önskas gård och grund och stora fält och fyllder lada, och riflig mat i hwarje stund, då han will hwila på fin spada; ech att han af potäter må stor qvantitet till brämwin få. OM fen wi hafwa trenne skrän, wärt rifes skötebarn och ära, som ofta måste lida hän af dem, som icke wett fätt lära. De skrån man känner nog igen; ty öfwerallt de ha sin wän. Det äro de, som bränwinsmust uti wårt rike producera, fom sälja det med fröjd och luft, AAA( a 40