Paris d. 20 Dec. Nonungen VAT i dag oppnat IK stiftande kamrarne och hällit throntalet. Flera trupper inskeppas till Algier. Orsaken till dessa förstärkningars afsändande, på en tid då allt synes wara lugnt i Afrika, uppgifwes ide. Man will weta, att Abd elkader från alla sidor omringad. Om det egentliga till ständet på gränsen af Algier och Marocko har man inga tillförlitliga underrättelser; men allwarsamma händelser der städes wäntas. Franska flottan i medelhafwet, fom med mans skap dagligen förstärkes, skall hälla sig beredd till afsegling. Frankrikes rustningar till sjös, förklaras bäst af det stora antalet engelska krigsskepp i medelbafwet, de italienska förs bällanderna och den nyaste wändningen af de grefiffteturfi ffa stridigheterna. Ryssland. Deutfhe Zeitung pästär fig veta, att Kejsaren af Ryssland wid en manöver ffall hafwa yttrat, att Armeen ett par ärs tid kommer att beredas för fälttåg; samma tids ning yttrar, att Kejsarens missnöje skall wara rigtadt mot Preussen. (?) Schweitz. Deutsche Zeitung skrifwer följande: Medan Or v. Ras dowits och furst Colloredo skyndat till Paris för att fordra definitift yttrande af Franska regeringen hwad den igemens stap med Preussen och Osterrike ämnade företaga emot Tage satsungs radicalism, erfar man öfwerraskande underrättelse fer. — Ryssland bar wägrat att deltaga i diplomatiska cons gressen öfwer Schweitzerfrägan. Denna underrättelse har förorsakat största öfwerraskning i högre cirklarne. England bar öppet förklarat fig mot hwarje intervention i Sdweits 3iffa förbällanderna; nu wägrar äfven Ryssland att deltaga i underhandlingarne. Österrike fordrar företrädeswis intervention. Det ser sitt system på samma gäng hotadt i Jtalien och Schweitz. Det will enligt alla dess diplomaters yttranden genom ett kraftfullt steg afwända faran från ena sidan, och Schweitz är härtill utseddt. Hertiginnans af Pars ma död, som lätt kan ästadkomma oroligheter i dessa nu till hertigen af Lucca öfwergående hertigdömena, hwarwid intervention från Osterrike för bibehållandet af befittninggrätten till Piacenza mera päfordras än i något annat Jtas lienskt Tand; de inwecklingar, fom deraf funna uppkomma, äro möjligtwis för Wienska kabinettet ett motiv mera, att med all kraft päskynda Schweitzerfrägans afgörande. Men utan Frankrikes medwerkan förmår det ingenting. Men konung Ludwig Philip känner Schweitz bättre än Guizot, för att ingå på en intervention i Schweitz till Österrikes fördel; ban skall äfwen hafwa bestämdt afslaget allt för stor inblandning i Schweitzer-angelägenheterna och ef wara få ifrig för congressen fom ministern. Rysslands wägran fan anses säsom gynnande för följden af Örr Colloredos och Radowits mission. — — Ej heller fan man helt och hållet före bigå de Tyska staterua af andra rangen, fom gränsa till Schweitz, om man beslutar fig för werklig militärisk demons stration. Förfrägningar ffola på förbundsdagen i detta af. feende blifwit gjorda från Österrike och Preussen. Man bänwisade, säsom det heter, på Solidariteten beträffande 1815 ärs fördrag och de faror, fom uppftå för den monarfiffa princis pen genom att fastställa Schweitziska förhällanderna. J afseende på det första gjordes af några regeringar den wälgpundade anmärkningen, att de Tyska staterna, med undantag af Österrike och Preussen, lita litet fom Toska förbundet garanterat 1815 22 2 UD