Yr v vv vw FRE 2 Å-T brl) as VEU 1iun 211555 Br) Me F vv LU Sfaraborgs län skulle säsom ledamot i Stats-utffottet mot. fätta fig total afffrifning, men gillade betalningstidens förlängning. bom upplyste, att i Norrland ingen afskrifning existerat, utan Konungens Bef:b:de ba indriswit de lånfång: na summorna. Rutberg ansäg saken bäst bjelpas genom afstrifning bos dem, som efter anställd undersöfning funnes sakna tillgång, få att redskap och dragare friades från ut måtning. Motionerne remitterades till Stats-utffottet. Wid remissen af Sahlströms m. fl. motioner om ine rättande af sockenmagasiner på kommunernas bekostnad och med gemenfamt reglemente, reserverade fig Lars Wenander fr. Bohus län. S. Heurlin ansäg likaledes en gemensam lag för hela riket olämplig i detta afseende, ty den före flagna infättningen af bwårje person blefwe för dryg i mise sa sädesfattiga orter. Derefter remitterades ätskilliga motioner ang. förböjd bewillning of Privatbanferna. Jöns Mänsson och Pehr Nilsson fr. Skäne önskade att Hypotheksföreningarne ej måtte inbegripas häri. — Wid Kgl. skrifwelsen med förslag till ny Tulltaxa förekommo en mängd, så wäl skriftliga som muntliga, anföranden. Petter Pehrsson frän Jönköpings län, Erik Persson fr. Gefleborgs län, J. P. Andersson fr. Elfsborgs län, Pehr Mattsson fr. Befters Norrlands län, Sandstedt, Andreas Bengtsson och Petter Mårtensson från Jönköpings län, Strindlund, Petter Jönsson i Träslända, Lars Larsson från Elfsborgs län, vice Talman Nils Persson m. fl. talade alla emot förslaget, det de ansägo ruiner rande, en för linnewäfnaden, en annan för bomullåwäfnar den, en för boskapsstötseln m. m. och alla i gemen för lans dets finanser. Förslaget biträddes af f. Talman Anders Eriksson, som nämnde att waror, fom skyddats af förbud el ler hög tull, stått frilla, men de mindre skyddade gått fram ät i tillverfning. Höga tullar fordrade stark och dyr be: wakning, demoraliserade nationen och wore batade i all männa opinionen. Med talaren förenade fig Westermark, Pars Rasmusson och Tobias Lind från Bohus län, Erik Ersson från Gesleborgs län m. fl. (D. A.) Stockholm d. 23 Dec. H. M. Drottningen och H. K. H. Prinsessan Eugenie bewistade i Tisdags Julexamen i Wallinska Flickskolan. — K. W. A. T. berättar att K. M:t, som ej längre finner en öfwerbefälbafware å Carlstens fästning wara af behofwet päkallad, utan att bögsta befälet nom denna, lir fasom mom rikets öfriga fäfningar, bör af fommendanten på stället utöfwas, har förordnat Majoren wid Wendes Ar: tilleri-veg:te, J. M. Tauson, att från och med nästa års början och tills widare tjenstgöra fom kommendant ä nämns de fästning. . A. — Antalet af till Swensta akademien inlemnade täflingsstrifter bar i år warit större än någonsin, alltifrån afademiens stiftelse. Enligt den wid högtidsdagen lemnade res dogörelse, woro de 49, hwaraf 4 i wältaligheten och 45 i staldekonsten. Bland de förstnämnda har akademien med andra priset utmärkt en afpvandling Om Lärodikten, förs fattad af Kongl. sekreteraren, friherre Rudolf Cederström, samt en Jemförelse mellan Thebanske Härföraren Epa: minondas och Konung Gustaf IT Adolf, af Kal. bhof: af studeranden wid lund. De nämnde fö menterades af direkt Det Kongl. pr tillagt protofolls-fef å hans öfwersättnin Minnespenning wid Upsala uniwerf minnesteckning, förf terbom, upplästes. Helsingborg. len har börjat med owanligt blida wäd cember månader kor och rena gator till in statu quo och ma i de dagarna före j är för närwarande men något af solide filfwver-auftion strax — Utom de omn warande bibliothek historista museum ff från Skånes torfme samma innehöll, fin ett kranium af dem i en af wära äldstoe bland ben af renar om icke just en wil ce af skandinaviska grofwos hos norder hans wapen och de troligen bade de b torfmäsbottnen, jac ra en annan gäng från Skåne, fom p — Den bår up fammanfomft, fom ar, borgare, stude undell höll föredr ringsfrihetens nödr England och deras selgren om ätskillig bod, iulklappar m. sednast från christer (Ur Må Mastai Ferre 13 Maj 1792 uti de från en greflig, militärständet och att af dåwarande den adliga lifwakt skan nekades bono landesot. Den ur 1. . frA F(äaA