Utländskt Nytt. Jrankride. Paris d. 7 Now. Efter ett bref från politisk fäls fa skall Guizot hafwa föreslagit furst Metternich ett förs farande i Schweitziska angelägengeterna, enligt hwilket, i handelje de närwarande omständigheterna föranleda till öfwertradelse af fördraget af är 1815, twenne stater skulle bildas af Schweitz, en innefattande de protestantiska och den andra Sonderbundgscanronerna. Huru denna plan blifwit upptagen, förspörjes ide, men säkert är att en fås dan plan utgätt från Franska regeringen. Allgemeine Jeis tung erinrade redan för fort fedan att Guizor yttrat fig att Sqweitz egentligen utgjordes af urkantonerna och att de andra cantonerna mäste tillfalla Osterrike eller Franks rike. Ett tidigare yttrande af den befanute bufmudmans nen för Luzerns regering, Seegwart Midler, häntyder lifas ledes att söndra Schweitz i trocnue delar, ett proteftans tiskt och ett reformert Schweitz. Möjligtwis upptänder aningen om en sädan plan de frisinnade cantonernas es nergie. Hade tysk nationalpolitik något förswar i de Europeiska staternas rädsförsamlingar, sä skulle säkert ges nom ett sädant bildas motwigt mot sädane vlaner och stöd finnas för patriotiska sträfwanden efter reform och cenz: tralisering af den Scchweirziffa förbundsförfattningen. — d. s Now. Rädsforsamlingar hos konungen följa raskt efter hwarandra; man nämner naturligtwis Schweit ziska angelägenheterna säsom föremål for dessa öfmerläggs ningar och ryktena att Guizot underhandlar med cabinets ten i Berlin och Wien om en i nödfall bewäpnad intervens tion bekräftar fig. Det lärer wara fråga omen not från dessa stormakter, hwilken Mulle ålägga beage partterna fil feftånd tid deg dessa makter hade afgrort de mellan de fris sinnade och fonderbunds-canronerna uvpfomua fridsfrås gorna. Fast man sakert wet att England beträder en fås dan conferens, nämnes ingenting derom. Sker detta blir sätert ett til Sonderbundets fördel partiskt afgörande följden. National pästär art konungen, trogen fin förfigs tiga och fredliga politik, Då de tvenne miniftrarne fordra ete bewäpnadt framträdande få fort fom möjligt, hänmir fat till Österrikes från intervention afhällande politik, hwils! fen ännu inskränker fig till att förstärka fästningarne wid Sue ra. S(fwen skall enligt Nationals berättelse Bois-lescomte hafsil i wa erhållit instructioner att ingifwa Sonderbundsscantoz) nerna hopp om en möjligen snart intraffande intervention.41 Men för dröjsmålet dermed uppgifwer nämde blad följande grund: Den egentliga orsaken, hwarföre man ickes fondar få fort fom möjligt till hjelp, ligger i brist på — — 9