ör att hindra att andra illasinnade, warnade af tildras eljerna wid Reggio och Messina, icke mätte störa als snänna lugnet; en förklaring, hwari hwar och en kan se tt upproret i Calabrien utbredt sig till de begge nämnde rovinserna. En till Rom ingången skrifwelse från Neas el meddelar foljande: Utom Reggio äro ännu flera äs er i Catabrien i fullt uppror, och bland dessa Gerace, ufwudorten i ett district. Äfwen i Pizzo (samma stalle er Murat blef skjuten) har insurrectionen utbrutit. Fles a tusende af insurgenterna hafwa forskonsat sig der. De ära samtligen gewar med Engelska fabrifsmärken. His en äga de flera fanoner, men hwarifrän de fätt dessa r obekant. Deras hufwudbaner är stickadt af några fruns immer i Reggio. Det wisar ett rodt kors I hwitt falt och dessutom så många gröna kors, som der aro stater i alten. En wid namn Romeo får i spetsen för den. å alla stälen han genomtägat har han nedsatt priset på alt och utfärdat en mänad proclamationer. Rom d. 20 Sept. Ett Sardinskt krigsskepp har d. 1 Sevpt. inlupit i Civita Vecchia. Det medförde de före it omnämnde 12,000 gewär och 8 kanoner. Widare rifwer man frän Genna, att regeringen i Piemont är begrepp att skicka ett linjeskepv i Civita Vecchias fars watten. Konungen af Sardinien litar på de mwerffams nast iståndsatta fästninaarne i Alessandria och Novara. eputerade från hela tTostauska folket, för att uttrycka ör Päfwen deras tacksamhet och lyckönskan, skola d. 29 Sept. inträffa i Livorno och d. 30 hälla en sammankomst ör att rådslå öfwer sättet, att på det wärdigaste upp: ylla sitt uppdrag. Processen mot Prinsen af Canino all icke hafwa nägon fart, emedan ingen will anklaga. Spaånten. Tillståndet i Catalonien är beständigt detsamma. Es nedlertid färefalla sfärmytslingar emellan insurgenterna och drottningens trupver. Wid General Pavias ankomst il Catalonien war insurgenternas antal på fin höjd 1 — 00. Sedermera har antalet ökats till 5—6000 fotfolk ch ryttare. Cataloniens här räknar 49 batailoner, 15 squadroner och 7 batterier artilleri Yroviant tillredes ör winsern, för att under denna tid kunna företaga ett fgörande tea och man bar för afsigt att utdela wapen ill de communer, hwarpå regeringen tror fig funna fis a för att hålla de missnöjde i tygeln. Gallitien. Från gränsen skrifwes af d. 28 Sept. Cbolerans ramträngande är intet twifwel underkastadt. Den skall edan hafwa hunnit till Galizien. ÄÅfwen omtalas med oleran likartade sjukdomsfall i Böhmen och Mähren. en fortfarande bristen vå lifsmedel bidrager till fjufs omens härjningar.