Helsingborgs-Posten – 25 september 1847, sida 1

020— ———————— — —— — ——————— —— —ä—.: att, ehuru enstaka fall uppgifwas der man befarat tecken för närwarande ide äger anledning antaga någon allmäns nare sjuklighet hos denna rotfruft, särdeles fom man alla år funnit och finner skada ä blastern och sjelfwa rotfrufs ter, utan att någon uppmärksamhet derwid blifwit lemnad för än sistlidet är, då farsoten allmännare utbröt. — — O. T.) dad kallelse, sammanträdde Skänska Landtmannaföreningen d. 15 dennes på Widtsköfle. Sammanträdet hedras des med Föreningens förste Hedersledamots, H. K. H. Kronprinsens, närwaro och bewistades dessutom af åtffil: liga andra få wäl Hjedergs fom Ordinariesledamöter, har ibland, såsom tillhörande den förstnämnda klassen, må nåme nas H. Ex. Grefwe Trolle Wachtmeister, Generalbefälhafwaren i Skäne, Presidenten i Hofrätten öfwer Skåne och Blekinge samt Landshöfdingarne i de båda Skånska länen. Antalet af närwarande ordin. ledamöter — pods sessionater inom Skäne och Halland — war icke obetyds ligt, och en mängd andra Ständspersoner samt af AMmogen hade äfwen infunnit fig. Ryttmäst. Stjernswärd fungerade fom Ordförande, och wid de öfwerläggningar, hwarmed sammanträdet öppnades, beslöts, att nästa ärs sammanträde skulle hällas på Ryttmäst. Frih. Schwerins egendem Skarhult. Till Jnstruktörer wid den profplöjs ning, fom skulle företagas, waldes Föreftåndaren för Landts brufötnjtthutet på Orup, Prof. Naboar och Jnsvekrer v. Essen; til Prisdomare: för Hästkreatur: Löjtn. Frih. T Benuet, Greswe Beckfriis, Jnspektor Malmberg, Löjtn. Kobrtz och Frih. F. Stjernblad; för Hornbosfap: Frih. C. v. Nolcken, Of. Löjtu. Grefwe H. Hamilton, Löjtu. H. Ehrenborg, Ryttmäst Löwenhjelm och Rifsdagsmans nen Jöns Jönsson i W. Wram; för Profplöjningen: Kammarjank. Coyet, Frih. Lenhusen, Jnspektor Flygare, Fanjunk. Claeson och Årrendatorn Krantz. — Förenins gens Ordförande begagnade tillfället, för att uti ett af honom uppläst anförande fästa de närwarandes uppmärts samhet wid ett ämne af mycken wigt — och för hwilket Hr Ryttmäftaren, fom bekant är, wid ett par föregåens de tillfällen ådagalagt mycken nitälskan — neml. bildans det af en anstalt af större omfång inom detta län för wärnlösa och wilseförda barn. Under förklarande af sin tacksamhet för Ryttmäst. Stjernswärds wackra bemös danden i denna rigtning, tillkännagaf Landshöfding v. Ro