tA Ö FO FP 7572—2 772 92 n2— —;— ( — naler omnämna en händelse, fom fan hafwa wigtiga följs der, om den bekräftar fig. Hertigen af Nemours skall wid en jagt i Compiegne blifwit sårad af ett gewärskott och skadan warit få betydlig, att ban på en bår måst forts skaffas till slottet. Att detta skott blifwit med afsigt lo: ) sadt, antydes dock icke. Privata bref motsäga emedlers 7 tid denna berättelse, genom att uppgifwa att en af her? tigens tjenare ankommit till Paris för att förklara dets ta der gängfe ryfte för ofannt. Den sednast från Trapezunt ankomna ångbåten me förde underrättelfer från Persien. Ett uppror hade uts lv brutit bland de wid Teheran camperande truppar och I man fåg fig nödsakad efterkomma alla deras fordringar. En af dessa war utbetalningen af den länge obetaldta solden. Sedan trupparne blifwit tillfredsställde härutins namn, återwände lugnet, men man fruktade att detta ens? daft wore ett förespel till ett ännu allmännare upplopp. . Underrättelse hade ingått, att Abdsel:Kader hade nöjt fig med att inlägga en ringa besattning i Tega och med? ilmarscher tågade mot Fezzan. Stundligen wäntades un: derrattelse, arr Teg hade oppnat fina portar för fienden. Paris d. 13 Sept. De ministeriella journalerna: iakttaga ännu tystnad öfwer den olycka, fom träffat Hers tigen af Nemours. Det är emedlertid otwifwelaktigt och bekant, art Hertigen blifwit särad. Den perfon, fom war härtill en ofriwillia orsak, år enliat uppgift, Ingen mindre än Prinsen af Joinville, fom öfwer denna bdäns delse är få bedrofwad, att man fruktade för hans för: sländ. Hertigen är nu fullkomligt återstalld. Belgien. Brässel d. 12 Sept. Medan man i Frankrike med minsta högtidligheter firar Juli-festen, för att derigenom så småningom bringa den i fullkomlig glömska, har det nya Belgiska ministeriet beslutat, art gifwa Septembers festen, minnet af Belgiska nationens oafhyängigdet, em ny högtidlighet. Till detta ändamål skall krigshären i år ben tydligt bidraga. Den 26 Sept. komma de wid Beverlol sig befinnande divisioner att satta fig i rorelse för att ana rycka mor hufwudftaden och med en i dess granffan fam: mandragen armec:corps anstalla simulacres. — Trupvars ne i lägret Beverlo beftå af 10,000 man infanteri, 17: 1800 hästar, 21 kanoner; den wid Briisfel fammandrags na styrkan utgör 7 å 5000 man fotfolk, 2000 till häst och 28 fanoner. Efter d. 28 werkställde manövrer, skall ko nungen mönstra hela truppmassan. Femte militairshögg, tidligheterna komma erpositioner att ega rum af fabriks tilwerkningar, byggnader och blomster i stor skala. Jtalien. Rom d. 4 Sept. Enligt nyligen ingångna enskild ta underrätteljer från Neapel, griper upproret mer oc mer omfring fig. J Calabrien råknas inemot 300 band Linjetrupperna, fom dit afsändas, dels desertera och of wergä till upprorista, dels wägra de att strida mot dem Carabeniererna äro allt för swaga till antal och kunn dessutom ide med fördel strida till häst i bergsklyftor. — O . DFJiera srå —