HUUIJTU ER wUun lv ETTA J Pp mn lN71l7Ni 97277 fursie ansäge får fin pligt att upprätthålla alla balföns siaters sjelfständighet, i öfwerensstammelse med MWicners rraktatens garanti. Detta steg från Sardinska regerins geringen har i de diplomatiska kretsarne wäckt for fens sation. Trots den jäsning, fom herrskar öfwer Ofterrifars nes företag i Jtalien anslar Journal des Debats en fälls fam likgiltighet för saken. De Jtalienska tilldragelserna framställas af detta monarkiska blad, säsom helt enkla ech naturliga. Det söfer art bemantla det af Sardinska fos nungen tagna steget och om det äfwen icke i tydliga uts tryck talar för en förening med Osterrike mot Päfwen, så bestrides ändå Englands öppna ech energiska fpråfidens na fråga. Förtroendet til Guizots politik äterställes åts minstone icke genom def insinnationer. Man wet att Guti zot wid förta underrattelsen om Ferraras besättande af: fände en not till Wien, hwaruti förklarades, att saken borde behandlas i diplomatisk wäg och utan inblandning af intervenerande franska trupper. Sakerra git emeds lertid fin stilla gång och Englands inblandning satte frans ffa kabinettet i en ganska skef fällning. Nu wägar Gu zot icke ditsända trupper, ty detta wore en motsägelse mot hans diplomatiska not, och dock erkanner han så wål som någon, att någon flags demonstration mäste göras om man icke will förlora inslytandet i Jtalien och lemna det i Englands hånder. Ä — På gatan St. Honor bade Parisiska nyfikenheten i en ringa omständigdet, nemligen att eu handtwerkare wägrat art utbetala en lofwad arbetslön gifwit anteds ning till ett sammanlopp af folk, som för hwarje afton, mer och mer förökades. Omkring 20.000 mennuiskor has de församlat fig. Polisen fann farhägor för ett blinwvan: de upplopp och anwande bewapnad nyrfa, och för denna lyckades der utan fwårtaber att skingra folfsamlingen. Stort missnöje yttrades öfwer sättet, hwarpä detta stedde. Jtalien. Dagen efter Ferraras besattande af Osterrifarne bes gaf fia Hr Rossi till Päfwen för art tillbjnda honom Franska regeringens beskydd. Hans Heligbet skall med ironiskt leende hafwa swarat: Eder regering mill jag hellre hafwa till fiende än till wån. År den min fiende, få wet jag hwartill jag bar att hälla mig; är dem min wån, få kunde möjligtwis dess wänskap dåra mig. — Med dessa ord öfwerlemnade Päfwen afskriften ar en förs trolig skrifwelse, fom, ställd från Franska kabinettet till det Wienska och of furst Metternich blifvit päfwen meds delad, kunde tjena till bewis på att han icke kunde rakna vå Frankrike. Efter inberättandet häraf, skall Parifers kabinettet hafwa uppdragit fin gefandt att lemna påfwen wal emellan wänskap och fiendskap. Hwad för öfrigt dens na berättelse innehäller sannt, lemnas derhän; emcdlers tid finnes något, fom i hufwudsaken dermed öfverends stämmer i ett bref från Rom af d. 20 Aug. Efter det: ta bref bade Rossi erbjudit päfwen Frankrikes bewäpnas de beskydd, men genom Cardinal Ferretti i päfliga reges ringens namn erhållit till swar, att Päfwen aldrig hade