Article Image
Engeltosto, 9doe 2O vå icke önskade erhålla förtroendet för kommande riksdag. (L. T.) Mtiländskt Nytt. England. London d. 31 Aug. General Narvacz plötsliga afresa til Spanien har inom harwarande pressen upp: wäckt stor owilja mot Franska politiken ude Spanska ans gelagenheterna, och bladens correspondenter från Madrid, owilfa framställa sakerna i det bedröfligaste ljus, bidra: ga icke litet att gifwa näring åt denna owilia. ponien uppgifwes nu wara såldt till Frankrike, den bedragna drottningen får i begrepp, att, af fin syster undantränad, afsäga fig thronen, och Narvacz ankomst fule wara fia noten till att bringa denna, til alla fina detaljer redan utstakade plan, i werkstaligdet. J denna åsigt öfmerengstämma de slesta oladen, som betrakta Frankrifes rolitif från en fiendtlia synpunkt. Äfwen Times uttalar samma mening, men afwiker från de ofriga deri, att den anser för otroligt, att Franska Kabinettet, styrdt med erfänd klokhet, icke skall anse narwarande ögonblick eanadt, att strida till ert få afgorande flag i jaken, hwilket skulle in weckla Eurova i ett frig. Franfrike — sager det: Wi i mena fransmännens konung och icke nationen, ty fran: ffa nationen år icke, hwarfen till intresse eller princip dels z aftig i Montpensierska projectet. Fransmännens fonuna, saga wi, fan ice inlåta fia i ert fria. Huru många fins z nas wal i Frankrike, fom fule wilja ae det minsta för att fe hertigen af Montpensier På Svanffa thronen. Måns ne Ludwig Philip är få älskward, att På hans uppmar ning och för att understödja bans dynasti, pwarje swärd i Franfrike skulle blottas? Ett län af 800,000.000 är i detta ögonblick ett owilforligt bebof för Frankrike. Arz mod, elände, handelns aftagande, nastan allmän banfez rott bland de mindre föpmännen i Paris, fondernas fald lande, almanbetens owilja öfwer uppenbara underslef i de flesta förwaltningsgrenar, föraktet mot de högre fåne den, fom genomgriper de lägre flasserna, åro de omftan digheter, fom funna rättfärdiga någon, att ge anledning till ett krig, som. srulle sprida fin flamma öfa er bela Eu ropa. Skulle Oserrikiska connivensalwara ett skäl, son funde winna Franssa nationen, dettegåassterrife, fom ge nom sina interveutiongsnlaner i Jtara Oc Sqweitz re dan wacktt owilja i Frankrife? Nej, YNarvacz misston ha

7 september 1847, sida 2

Thumbnail