vbehagilg 94s191. ve TE SCR HE 64— ersattes genom det wördnadsbjudande, på eu gång få hiert. liga och få wardiga, fom hans Fall medförde. Liksom bang fjäl war rif och rörlig, war hans lynne lifligt och eldigt. Han kunde lätt förtörnas, men lika latt war hang fors trytelse förswunnen. Hang wälwdilja, hans gastfrihet, hans egenskaper såsom husfader, make och wan, åro alls mänt kända och erkanda. Det war en sannt religiös ans de, som bodde i donom. J hans lära liksom i hans lefzs werne war den renaste och ädlafte mening. Säsom prest står han derföre i ert af swenska fyrkans främsta och Q? rofullaste rum. Hans predikningar hafwa blifwit erfåns da fåfom mästerstycken, och hang äsigter af de nya frå gorna, fom fordra utweckling inom kyrkan och samhaslet, woro wäl alltförmycket äterhällande: men andock uttryck af den innerligaste öfwertygelse af hang önskan att förs fona och förena menniskosinnen. Hang namn såsom skald får i ofördunklad sköndet bredwid Tegners och Wallins. Han war äldre än de båda, och hans skönaste dagar, hans högste poetiska werksamhet inträffade i sjelfwa mors gongryningen, oland skuggorna, fom foregingo den dag, hwarunder de, klart seende, funde werka for konsten och förwärfwa sin egen odödlighet. De hyste också båda den innerligaste tillaifwendet och wördnad för Franzen. Hela swenska folket skall icke jäfwa der omdöme, att det i Franz zen skädat bilden af den ädlaste skald och kyrkofader förs enade. — Ett stortantal skrifter utmärka Frangeng litterära werksamhet. Wi anföra de förnämsta af dem efter en annan tidning: Skaldestycken 1 B. Abo 1810; Prof psalmer af Franzen och MWaVin hh. 1—2. Stockh. 1812 —13; Gustaf Adolf i Tyskland, episka fragmenter, 1 Stockh. p. 1817 —18 samt i Swea 2 h.; Den blinde mid Bommen, i Swea 5 h.; Skaldeftyden B:d 1—5 Dz rebro 1824—36; Julie de ES: Julien eller Frihetgdil: den, somboliserad bitoria; Solumbug eter Amerikas upptädt; Poem. Del. 1. Stockh. 1831; trettiosex Afas demiska Dissertationer; Om Swenska Drottningar, tal i anledning af Gustaf IV Adolis förmälningå; Nutrås destal i Sw. Akademien 18114 !Lefnadsbeskrifning ofs wer Choreus; Prosaiska ffrifter (tal wid åtskilliga tids fällen); Lefnadsteckning öfwer Tegner m. m. Dessutom har ban för Swenska Akademien författat en mängd wid de ärliga högtiderna uvvlasta äreminnen öfwer utmarkta landsmän, nemligen: öfwer Johan Nilsson Liljehök, Jo: han Skytte, Nils MNofen von Rosenstein, Joh. Tobias Serz gel, grefwe Jacob Gyllenborg, F. H. af Chapman, fru Å. M. Lenngren, Jacob Bagge, Matthias Bjornklou, C. M. Stuart, A. Rydelins, Magn. Gabr. de la Gardie, Jonas Alåromer, Shering Rofenbaune, grefwe Arw. Wits tenberg, Carl Wild. Scheele, frih. Claås Rälamb, Louis de Geer, grefwe Lindskjöld, Fr. G. von Psilander, Jos banneg Rudebeckius, arefwe C. A. Ehrenswärd, frih. P. AHA. Örnsköld, grefwe G. Ph. Ereutz, grefwe Nils Brahe, Jehan Stjernhöök, Bengt Lidner, Henr. Gabr. Portban, sältmarstalken grefwe C. G. Wrangel, erkebiskopen Laus rentius Petri, riksrädet grefwe Rudenschöld och prof. Wars geutin. (Aftonbl) — D Rp ... 4(C(hn: GCAm112 21124 — — — — 989 BB An om A