Rortugal. Times meddelar från Oporto af dD.8 Maj Öfwerste Wyoldes underhandlingar med de twenhe af Juntan förs ordnade commissarierne, Manoel de Castro Pereira, mis nister 1837, och Antonio de Agiar, medlem af cabinettet Palmella f. ä. De af drottningen för förlikningen ans tagne och af öfwersten medförda willforen äro följande: 1) Amnesti för alla politiska förbrytelser sedan Okt. f. å. och tillbakakallandet af alla förwiste; 2) äterkallande af alla sedan d. 6 Okt. utfärdade constitutionsstridiga förs ordningar; 3) Gorteg sammankallande och försäkring om fullkomlig walfrihet; 4) utnämnande af ett ministerium, hwartill hwarken Cabralister eller Juntasmedlemmar få tillträde. Juntan är fullkomligt nöjd med dessa milfor, blott ordet sYAmnefti förkastar den, men fordrar fom bors gen för förlikningswillforens uppfyllande nägonting fär frare än Englands i derta afseende erbjudne smoraliffa garanti, emedan denna moraliffa garanti ide kunde år 1828 bindra Don Miguels usurpation, och de sednaste tills dragelserna fulkomligt bewisa, att Englands råd och ms flytande ej mycket werkat på drottningen, utan i den mest trängande nöd. Juntan fordrar derför fom Garanti, att def trupper må förblifwa, i oförminskadt antal, under dag Antag befäl och såsom en sarskildt corvs ofwergå i drottningens tjenst. Detta willkor skall drottningen utan twifwel ej antaga, och finner man ej på någon ANNAN uts wäg, fan således underhandlingen ännu länge draga ut på tiden. Rianad citadell är utrymdt af de kongl. trupz perne och garnisonen har, förfoljd af Jnsurgenterna uns der Almargen, dragit fig undan til Valenza. — Den af England föreflagna conventionen, fom gör flut på borgerliga kriget, undertecknades af drottningen d. 28 April. Öfwerste Wylde bar aflemnat den I St. Ne beg och förft utwerkat ett wapenstilleständ och sedermera conventionens antagande af Sa da Bandeira. Juntan i Oporto deremot wågrar ännu. Jnnan der omtalade was penstilleständet afslöts, hade det d. 1 Maj kommit till en liflig traffning emellan Jnsurgenterna och de kongl. trups parne. Sa da Bandeira, fom både genom bref från Brits tiska sändebudet i Madrid, Hr Bulwer, hwilfet af Svane ffa öfwersten Espana öfwerlemnades och af öfwerste FIVyls de personligen blifwit uppmanad att ingå ftileftånd, förs flarade fig dertill peredwillig, med willfor, att befälhafs waren öfwer fongl. trupparne skusle inställa alla förberes delser till angreppet på St. Yves. Detta skedde icke, hwarföre Sa da Bandeira afsande 2500 man under Grefs wen af Melo att angripa en under byganad warande redoute, fom allwarsamt botade fladen. De konal. trups: parne förjagades, men samlade fig änyo, och en liflig strid uppstod, som efter förlust af flera högre officerare flutas deg dermed, att elden från de i hamnen liggande ångbår tarne twang de kongl. trupparne till äåtertåg, utan att ins surgenterne wågade förfölja. De kgl. trupparne uppgifwa insurgenternas förlust till 800 man, de sednare uppgifwa de förres förlust till 778 döde och såärade. Dagen efter träffningen lyckodes det öfwerste Wylde, att utwerka wår fningen 1 Å aad gånabåt drottningen egde hade