Wurktiet. Consstantinopel d. 7 April. Det försvårjes, att Franska fåne debudets försök, att hemställa afgörandet af den Brefifti-Zurkifta dif ferensen under konungens af Nederland domslut misslyckats. Frågan bwem fom nu skulle bewaka de många härwarande Hellenernas hans dels och fjöfartssangelägenheter, hwilket bittills warit Arayrovulos befattning, beswarades dermed, att Porten skulie anställa en fakförs waltare i fryddgsöfmwerstullnåren Muthar Bej Om realering af deås fa förhållanden, under den tid ingen Grekisk representant finnes här, kunde dt 3 skyddsmakternas sändebud ide komma öfwerens; se intväns ta fina regeringars instructioner. Uti ett memorandum, fom Porten för ungefär 14 dagar med ilbud tillskickat fina gesandeer i Europa, yttras: det mäste förefalla Hr Kolettis swärt, att lemna den fore drade uppräftelsen, men det skulle förefalla Divanen ännu swårare, till och med omöjligt för den, fom uti Turkiska sän debudets perfon blifs wit förolämpad, att afstå från fin en gång gjorda fordran. Sista dagen af den i uttimatum bestämda terminen, meddelade Porten de 5 stormakternas representanter ett memorandum, innehållande en res sume af differensen. Jnstructioner om uppställande af en obfervationgs här wid Grekiska aränseu äro redan utdelade. Turkiska kriasskepp sändas till Salonich, och ett krigsänafartya afaär till Medelhafwet. Flertalet af Portens ministrar sägas mara helt och bållet för fria. Reschid Pascha är den ende fom yrkar, att Porten ej fall först ans falla. ÄÅfwen mot Bejen af Tunis byser Portens reaering samma krigstankar. Den skall icke mera wilja lyssna till räd i denna fråga och hafwa undanbedt sig all främmande inblandning i saken och was rå fast besluten, att i nödfall med måld aöra gälsande hwad den bes träffande Bejen anser fom fin rått. J Antab mid Aleppo skola 600 Armenier och Greker hafwa öfwergåätt till Protestantismen. Nortugal. Lissabon d. 12 April. Drottninaen har, på grund af Quarz druppelsallianfen, tagit i anspräk Frankrikes, Englands och Spaniens intervention, och dessa länders regeringar ha lofwat en werkfam (oos peration, hwarmed dock i det närmaste fan förftås en fredlia förmeds ling eller på fin höjd en eventuell militär-intervention. Drottninaen erbjuder insurgenterna fullkomlig amnesti, Chartans äterställande, Gorz tes inkallande och inrättandet af ett blandadt (af moderata af bäda partierna bestäende) ministerium. — En det af manskapet på 2 Ens gelska krigsfartva, en Fransk brigg och en Spansk corvett, som ligaa för ankars i Tajo, bafwa gått i land för att beskydda drottningen och kongliga familjen, samt upprätthälla säkerpeten i det farligt dotade Lissabon. Jnsurgenternas fällning war d. 12 April följande: Grefwen af Mello hade besatt wänstra stranden af Tajo, inrndt uti Setural och bemäktigadt fig staden Palmella, bwarifrän han hade fördrifwit aeneral Abreu, som med återstoden af sina truppar inkastade fia i fästningen Almalas, en half timmas måg från Lissabon, hwarest de kungl. trups parne lätt funna hälla ständ. 3 Lisfabon war allt stilla, den mik: nöjda delen af dess befolkning hade för länae sedan flutit fia till Snr surgenterna. Man anfer för säkert, att Jnsuraenterna skola antaaa det af drottningen gjorda anbudet. 4000 man Spanska truppar bhafs wa fått ordres att rycka till aränfen. Spanien. Madrid d. 19 April. Konungen och drottningen synas wara sörsonade, ätminstone sägos de i går tillsammans i Prado. Konuns gen red bredwid drottningens wagn. Konungen har i dag för före sta gången lemnat den nye ministern företräde. . Italien. Från Malta strifwes af d. 8 April, att genomgräfningen af Sueziska näset är ändtligen beslutad. Willkoren för detta Europeiz fra företag äro: Egypten blir en neutral ftat, denna neutralitet och sjelfständighet garanteras af Porten, Frankrike oc England; Preussen Ryssland Nordamerica och makterna af andra rangen inbjudas, att evs känna denna neutralitet; Frankrike, England och Österrike werkställa genomgräfningen på sin bekostnad, och fastställa en afgift till dess des rag utgifter blifwit betaldte; utförandet af detta företag kan icke en C61000 FrFot af oft Erin emellan contrahenterna.—