.UADADA UL s119441111117bL! ul ve 0;03434323 VUILNIUS VE mått och steg Porten widtagit för att betwinga Kurdzans föraren Bederhan-Bey, fom å nya hotar Nestorianerna. Harbrut fan anses säsom nyckeln till Kurdistan; denna plats är bufwudmqwarteret för anotoliska ars meen, hwilken i komplett stånd utgör 20 å 25000 man under Osman Paschas befäl. Gouvernören i Diarbeker Haireddin har lemnat Constantinopel, för att begifwa fig til fin vost. Haireddin commenderar armeen i Albanien. Jnstructioner äro äfwen lemnade til gouvernören i Mos ful, fom, jemte provinsens regultera truppar, har 6 till 7000 man irreguliera. Under sistförflutna 14 dagar baf: wa 10,000 man blifwit beordrade till Samsum och äro på uarsch til Harbrut. De betydliga stridskraster, fom concentreras mid ingången til Kurdistan, och hwilkas ans tal genom successiva förstärkningar nästan äro fördubblas de, sätter Porten i tillfälle att wara beredd på hwarje händelse och infalla i Kurdistan med 20,000 man och dere jemte hafwa en referu-corpå af 25,000 man i Harbrut. (Insändt.) Tacksägelse för min hädangångne, älskade Son WALFRID, från Predikstolen i W. Karups kyrka d. 28 Mars 1817, af Carl Ch. Eberstein. Tack, o Fader! i det höga, men förlåt, med bruten röst och med tårar i mitt öga och med qvalet i mitt bröst. — Tack, o Gud, som tagit åter lånet, som Du gifoit mig. — Fast jag min förlust begråter, vill jag likväl tacka Dig, att min son Du velat hämta till Dig i Din himmel opp, der hans bröst ej mer skall flämta likt ett ständigt gäckadt hopp — Tack för pröfningen, som varat snart i tvenne långa år — Du har dock min son bevarat, fastän pröfningen var svår — Lätt han fallit här i striden med en verld, af ränker full, — bergad är nu samoetsfriden, fast han göms i grafoens mull, — Sådan var, o Gud, din mening och Din mening jag förstod — Jesu blod blir ju en rening under hopp och tålamod? På hans sjuksäng har Du vunnit Gud, ett ändamål så godt; Tack då för hovar tår der runnit, för hovar suck, som till Dig gått — VVIfrids tårar hafoea blifoit ädla perlor ju till slut i den kronan Herren gifvit ynglingen, som kämpat ut? Tack, o Gud, för detta hoppet ! Trösta dermed far och mor, tills oi ock fullbordat loppet — Jag till himlen ser och tror, alt den son, som jag begråter, är långt sällare än vi,