ÅKKtländskt Nytt. RBortugal. Lissabon d. 19 Fan. Emellan Septembrister oh Migueliter är ett förbund ingånget. Det wigtigaste mid denna aft är att den blifwit afslutad innan Mintosrevos mutionens utbrott d. 6 Maj 1846. Hufwudsakliga innes hållet af detta förbund innefattas i följande: Namnet Donna Maria får ide finnas hädanefter i någon skrift, fom utgår från revolutionspartiet. Migueliter och Seps tembrister skola upphöra att bekriga hwarandra. De cons stituerande Cortes skola straxt samlas för att förklara Dons na Maria dethroniserad och gifwa kronan åt den hon med rätta tillkommer. — d. I Febr. Jnsurgenternas ställning är i almänz het swag. Miguelitzgeneralen Macdonell har blifwit anz gripen af Kongl. trupperna och i grund slagen. Sjelf har han med största delen af fina officerare, fom man tror, fallit på slagfältet, och äterstoden af hang corps har tas git till flyften. — Cazal befann fig d. 28 Jan. i Bianas Saldanha och går ytterst långfamt tillwäga med fina os perationer mot Oporto. Annu hade han ice efter fifta berättelser öfwergått Douero, utan befann fig i sitt hågs qwarter, aflägsen från Oporto, och hade detacherat en del af fina trupper att befästa provinsen Beira. — Junsz tan i Oporto fortfar med ifriga tillrustningar till sitt förs swar. Staden blockeras af 4 krigsskepp, hwaribland ett ångfartyg. Molland. Haag d. 3 Febr. Englands besittningstagande af ön Lobran i Jndiska hafwet har någon tid sysselsatt frans ffa bladen, hwilka betecknat denna handling såsom ett fräns fande af traktaten emellan Holland och England. Eolos nialministern yttrar fig härom i Generalstaternas förfams ling d. 4 fil. MNov.: Hwad besittningstagandet af ön Lobran widkommer, få har Hollands regering aldrig mots fatt fig detsamma, emedan den ligger helt och hållet utr: om Holländska territorium, och Holåndarne aldrig haft fast fot på nämde ö. Turkiet. Constantinopel d. 20 Jan. Choleran skall hafs wa upphört i Mopel. J Mekka hade sjukdomen utbrus tit bland pilgrimerna och hade på 9 dagar bortryckt öf: wer 15,000 offer. — d. 13 Jan. Bourqueneys note af d. 13 Jan., hwari ban förklarar den utmärkelse, fom blifwit Beyen af Tus nis bewist i Paris, är beswarad med en not från Porten af d. 7 Jan. Härt underrättad Beyen att Turkiska mis nistern i Paris fått fin regerings uppdrag, att proteftes ra mot hwarje handling, hwarigenom Turkiska regerins gens oafhängighet eller dess souveränitetsrättigheter öfwer Tunis fan sattas i twifwelsmål. Denna note befmwaras des med en öfwersigt af de utmärkelser, fom tillkommit Beyen of Tunis under hans wistande i Paris, och bwils fa föregifwas ej öfwerskrida manlig acte de politesse. Swaret slutas i en befallande ton, hwari önskas att Pors ten skall afhålla fia från alla widare yttranden öfwer Det