London d. 23 Jan. De af Lord John Russel för redragna Biller angående upphäfwande af Spanmålds stadgan och Navigationsakten intill d. I Sept. äro i Uns derhuset för 3:dje gängen föreläste och antagna. Ett as mendement af innehål, att sistnämnda bill skulle tilgodos komma alla skepp, fom til d. I Sept. lemnade fremmans de hamn, afslogs med 188 röster mot 50. Tyskland. Wien d. 17 Jan. Ryktet berättar, att Ryske Bes neral-fonfuln uti Bucharest hastigt blifwit tillbakakallad till Petersburg, hwarest man är missnöjd med hang förs waltning. — J Donausfurftendömena tildraga fig för Eus ropeista politiken högst allwarsamma omständigheter. Rys ffa statskonsten söker att fördölja fina ändamål genom tår ta af: och tillsättningar af embetsmän. Berlin d. 18 Jan. J Cöln har uppfommit en als warsam söndring emellan militären och borgarne, fom här förorsakar stora betänkligheter. Efter hwad man förnims mer, kommer en hög person, att härifrän begifwa sig dit med det snaraste, för att på stället utforska anledningen till detta missförhållande och, om möjligt, återställa det goda förhållandet. ö — Med hwarje dag stiger sädesbristen i provinserna, hwarföre 4000 centner ris blifwit upphandlade, för att öfwersändas till Schlesien. ö Hamburg d. 21 Jan. Sedan skeppsfarten nu en längre tid aftagit och mycket folk derwid blifwit bröstlöst, medan höga sädespriser mer och) mer förökar dyrheten på lifomedel, har nöden här också i en hotande skepnad ins trängt. Auktoriteter och enskilta göra hwad de kunna för att afhjelpa eländet, men hinna ej att mätta den stora mängden af fattiga; dessutom samlar man här för Yrs land, hwartill bär boende Engelsmän på det ifrigaste npps fordra. Som erempel anföres följande: J förstaden St. Pauli war en handtwerkarefamilj med 6 barn nära att omkomma af brist, då öfwerheten, medan tid ännu war att hjelpa, fick kuaskap derom. Belgien. Brisfeld. 19 Jan, Jnnewarande wecka wäntas konungen tillbaka från Paris, och far, fom det heter, åts minstone ide få snart öfwer till England. Han ämnar fom det synes ide förr personligen taga något feg till Fransta och Engelska kabinetternas förlikning, innan Guis zot fätt tid att beswara Lord Palmerstons not. sy warjehanda. Meritförteckning. Säsom kronolänsmau i E. socken, skulle jag, enligt hr kronobefallningsmannens ors dres Af d 1 Henned insönda min fuffa amor plårns