Article Image
— Petersburg d. 18 Dec. Flera straffexecutioner fullbordades här i sednare dagar på lifsförbrytare. Efter bestämmelsen i den nya, nu gållande strafflagen förräts tades de offentligen och med wissa högtidligheter. Det dagligen utkommande Politibladet bekanigor en af dessa erccutioner. Anskönt afrattsplatsen ligger mycket afsides frän alla folkrika platser, sag man skaror af folk af alla flasser dock mest af pöblen begifwa fia, att äse dessa fcez ner. Denna sednare äterwande hwarje gäng mycket rörd. Förrän nämnde Criminal-lag infordes fullbordades ftraf: fen få dolda fom möjligt. Blott sallan kommo de till fols kets kunskap, hwilket ofta såg de swåraste förbrytelser bes gås inför sina ögon, men fick sallan någon funskap om straffet. J den tanka, att detta uteblef, eller undergicks i en lindrig grad, ofwerlemnade der fig få mycket friare åt tygellösheten och wildheten. Denna omitändighet tiljffrif: wer man orsaken till de i sednare tider tilltagande förbrys telserna. Den nya strafflagen deremot, fom bestämmer straffens offentlighet och sollennitet och deras antal till 90 flag, kommer onekligen att utofma ett walgörande tuflytans de på förbrytelsernas aftagande. Bektraktar man sednare tidens tilldragelser, så wisar sig Ryska folkets moralitet, jemförd med den hos andra Euroveiska folk, hwilka stä på en högre bildningsgrad, i ett fordelaftigt ljus, bwils fet äfwen de årliga annalerna af den Ryska Sriminals lagskipningen bewittnar. Antalet af förbrytare mot als männa säkerheten wisar fig bär wara betydligt ringare. J Ryssland finner man, efter noggrannt beraknade :abels ler, en förbrytare bland 1380 innebyggare, medan i Öfters rike och Preussen raknas en på 600 och 500. Härwid är att märka, att qwinnokönet i Ryssland blott antager 7:de delen af denna förbrytarestatistik, medan förhällandet i Enas land är 16 til 100, och i Frankrite 7 til 39. Ett obe stridligt wigtigt inflytande på detta företräde nppgifwes Rysla folkets stranga religiositet utöfwa, ywilken ålägger fullgörandet af de wigtigaste Gristliga pligter. Tysklana. Franffurt d. 26 Dec. Den Krafauiska frågan sysselsätter ännu pressen i bög grad, och denna lilla pole ffa repnblif delar stora mäns öde, i det art dess wigt först erkfannes, når den icke mera är til. Hwad fom ifrån rärtas synpunkten mest oroar de tyska staterna mid Krafaus ins förlifwande, ar den fara, som hotar deras hbandefäintregs fen. Så midt man här wet, är det icke troligt att Preugs sens sträfwande att bestämma Öfterrife til wissa medgifwanden för tyska hundeln på Krafau, fan blifwa af fyns nerlig betydelse; för det första, emedan, det är emot Hc serrikes bandelsprincip; och för det andra, emedan Prensz fen icke ensam fan i Wien uppträda i eget, utan i tulls föreningens namn och intcesse. Man följer med spänd uppe märksamhet resultatet af de kommerciella underbandlins sarne i Wien, då afwen mår stad har en ice obetydlig afsattning till Krakan, isynnerhet af sidenwaror. Bortugal. Lissadon d. 20 Dec. Man omtalar att ett ouerillacband znkommit på andra sidan ar Tajo. Äfwen omnämnes en U U.

9 januari 1847, sida 3

Thumbnail