ligen afsjöngs folksången. De för tillfället afsiungna werserna, fom utdelades tryckta, införas har nedan: Klage i sången den isiga Norden! Brage är gängen till Wzalhauaszborden, der harpan han flår i de ewiges wår. Blodet då blossar på tärnornas kinder; modet, som krossar de fjellhöga hinder, tar eld wid hans röst i Einheriars bröst. Polen i tjusning till Stjernsängen swarar, Solen, hwars ljusning all werlden förklarar, lyss glad i sin gång till hans skönaste säng. Ofta, när trogen på Swithiod han tänker, dofta i skogen små elfwernes skänker, och fåglarnes slag få nytt lif och behag. Då är han nära, Sfaldsfångarekfungen: Så är hans ära odödligt befjungen, hwarhelst fom hang sång funnit genfwar en gång. Efter talet: Slutat har skalden fin bardlika gång, Stämman har tystnat. Så aldrig förr dot på nordmanna:fång Swea har lyssnat. Ej öfwer fjellen blott här upp i nord Spiran han räckte; Afwen till söder hans flammande ord Wingarne sträckte. Ewiga lagern nu kransar hans hår Jinning:ombunden Der bland de hängångne Skalder han stär i Främst uti runden. Klagen ej, toner; blott stum på hans sten Saknaden riste: Han war den förste, i sitt slag allen, Blef ock den siste. (A. B.) Stockholms Kurs d. 18 Dec. London 12: 3. a 12: Hame burg 1273 å 1263. Paris 223. Läidoedt 1033 fr. Börspriser: Hwete 20 ä223 Rdr, Råg 154 a 153 Rdr, Korn 14 Rdr, Arter 152 a 19 Mdr, Hafre 73 Rdr, Bränwin 1: 43, a 1:8. —På leverans: Råg 163 Rdr, Korn 14 Rdr, Bränwin 1: 33, Norrköping d. 16 Dec. Wintern tyckes nu tafs wa antagit en fullkomligt stadig farak. er; sno betäcker gas torna och släddon begagnas allmänt. Thermometern wmis fade i day fl. 8 f. m. 113 grad. fold. (N. TI Lund d. 19 Dec. D. 17 d:s firades i Lund en fett, fom war af få egen beskaffenhet, att den fordrar en uts förligare beskrifning. Det är icke sällsynt, att i Lund, så wäl som Upsala, finna så kallade gamla Studenter, eller sådana, som under åratal icke genom nägon Afades miff eramen ådagalagt fin skicklighet. Sällsyntare år doc, att hos dem, fom uraftlåtir detta, finna en werklig ffids lighet; och mest sällsynt är, att sädane gamla studenters skicklighet icke urartat til pedanteri. De gamla frudens terna äro wanligtwis antingen föraktade såsom oskickliga, eher förlöiliaade såsom skolfuxar. Linds studentcorps frame