Article Image
Ywarjchanda. Wigtigt fynd. Man laser uti Edinburgh Regis ster: Enligt berattelse, skall i RNarches nyss hafwa skett en upptackt, fom, om den bekrastar sig, skall försåtta als la werldens geologer utt den yttersta förwaning. Ett ens skilt bref från Philadelphia berättar, att dir Dickeson i denna stad, mid Narches nära Miississippi, på ert diup af 100 fot under jordytan, funnit ett fossilt menniskoben. Detta fossile blef undersöktsi en forsamling, fom hölls uti d:r S. G. Mortons hus i Philadelphia. Den berömde etbnologen, professor Agassiz. Hr G. R. Gliddon och fles re andra pantesloger woro tillstädes. Forsteningen blef forflarad -wara eft bactensden utaf en mansperson mid 16 eller 20 års ålder. Det fanns bland andra fossila lemningar af megatherium, megalonyr och andra antedils uvianska föremål. Det har blifwit aflemnadt till naturz wereuffapssafademiengs mufeum ti Philadelphia. Hitintills har man funnit menniskolemningar endast i torfmossar och andra yngre formationer, samt i förening med fossila lemningar af sådana djur, hwilkas arter ännu eristera. Men om detta fyndet förhåller sig så, som sagdt är, så måste der föras tillbaka till sandstensformationerna, och ehuru dessa äro af betydligt olika ålder, tyckas de wid tilfälet jemwal funna benen af megatherium häntyda på den tid, fom narmade sig tredje formationen, när ett tror piskt klimat herrskade i wår tids tempererade och kalla zoner. — Nimligtwis år alltsammans ett misstag, ty när allt kommer omfring, så kan benet, liksom homo diluvii testis?, wara af ett annat djur, etter lagret, hwari det fanns, fastan tätt bredwit det deri megatherium låg, möjs ligen wara ert annat. Ar åter ide misstag å färde, skall saken föranleda mycken diskussion och grubbel, emedan den skall föra menniskoslägtet tillbaka tll ett klimat och ett tidsrum, som ar utomordeutligt mycket aflägsnare, än man hitiutills tanft sig. — Erploderande Papper. En kemist i Berlin bar, efter vrof. Schönbeins method, försökt bereda ett es lektrint papper, fom skulle wara annu mer erplosivt än bomuden. Hans forsok hafwa lyckats

15 december 1846, sida 3

Thumbnail