Kronos Söner ) (ur Lunds Nytt och Gammalt 1805.) Kronos fick en son på gamla dar: Burnsölet var präktigt, oill jag lofoa. Psyche, som till dopet pilten bar, Ville hedra sig med fadergåfva, Det förflutna — gossen hette så — Såsom förstfödd, och af gammal adel, Till sitt fideilkommiss fick då Rätt till allas lof och ingens tadel. Snart fick han en Bror. Hoem rår derför? Till nytt fadderskap var Psyche tvungen. Tankspridd kom hon, var ej vid humör, Och såg surt uppå den arma ungen. Barnet nämdes det Närvarande. Gudmors vrede fick det dyrt umgälla. ——— — 7) Det torde ej behöbfva anmärkas, att Kronos är Saturnus eller Tiden, och Psyche Menniskosjälen.