Helsingborgs-Posten – 10 november 1846, sida 1

Prins Gustaf har rest till Österrike. Swenska Ministern wid hofwen t Wien och Miinchen har åter begifwit fig till Kejsarstaden. — Wid i går hållet Kyrfoherdeswal i S:t Gatharince kyrka utföllo rösterna få, att Läraren mid stadens Allmän na Barnskola Mag. Fineman erhöll 18 röster, Läraren wid Nya Elemeutarsffolan Mag. Lundbergsson 1,0974 od) RegementösPaftorn Mag. Eriksson 1,4702 — Aftonbladet berättar, att lyckade försök blifwit wid Liljeholms fabrik anställda med bomulsg:frutet: Dagl. Allch.anför ert annat försök, fom förl. lordag uti Caros linska Jnstitutets laboratorium företogs af Hr Dokt. Wi: lander. Nen på redan kåndt sätt beredda bomullen täns des af läga och af glödande kroppar och förbrinner med gul flamma, utan markbar rök. Förbränningen är ögvns blicklig; och ingen återstod finnes, utom någon fuktighet, få wida bomullen är wäl ren och redd utan smälk. Ges nom friftion, afwen wäldsam, frambringas ide antänds ning; men ett starkt flag af en hammare på ett städ ans tänder, deck endast få stor del af bomullen, fom kommer omedelbart under hammaren; det öfriga af bomulsstaps pen tager ide eld. Om bomullen lägges på en hög af trut och antändes, afbrinner hon, men lemnar krutet qwar; ja, krutet fan läggas ofwanpå bomullen och dens na antandas och förbrinna, utan att krutet kommer i orand eller på något satt angripes. Ref. har sjelf mas rit wittne till derra fenomen. En ristol, laddad med 6 gran: bomull, dref, på 10 stegs afständ, en fula tvärs igenom ett enstums bräde. Knallen är oberydlig, omärkbart starkare än den af en flagfrutgs hatt. Då denna egenskap lägges till fränwaron af rök, föranledes man att tänka på det helt olika skaplynne, fom i fall bomullskrutet skulle en gäng blifwa allmänt antaget, jagt och i synnerhet bataljer skola få mot nu. Dänet och röken, som i nära fyra sekler utgjorde det mest imponerande och poetiska i slagtningar, förswinner nås stan helt och hålet; och i synnerhet förlora batalj-målare ett af fina mägtigaste hjelpmedel att bereda cffektrr. Hwad Krutzbrufen funna få för känning af den nya upps finningen, äterstär att se. Att de, för att äga beständ, åtminftoue måste undergå en total förwandling, är gif: wet; ech det är ändock fara wärdt, att de ide funna bis behålla fin betydenhet, ty det fer ut, fom funde tillmerfe ningen af det. nya kruict blifwa en tus-flöjd, eder hwars je jägare och Dergssfprängare tillwerka sitt behof för dar