lar, fom af hr Nonnen omnamndes; doc måne höet tors kas fullständigt först. Den med warma förenade jäsning, fom uppkommmer hos hö, när der sammanpackas utan att wara fullt torrt, inträder wäl sednare och swagare hos hö i stack ute i fria luften, än hos hö i lador; och den aflöper stundom utan annan följd än att höet blir brunt, eller liknande det med flit jästa hö, fom fäs efs ter det få kallade Plattmeyerska foderberedningssättet; det blir och i sådant fall särdeles begärligt för mjölkkor, och ganska nyttigt för dem, om det blott ej anwändes oblan dadt, då det är för starkt. Men då jäsningen ej kan med wisshet begagnas utan stackens äterupprifning och utbreds ning, äfwen utan afseende vå tillgång till torkwäder, få är det nödwändigt att höet är torrt före stackningen, ans nars misslyckas den. Pastor Gumcelius berättade att förs delarne af detta bergningssätt, när det ntföres rigtigt, äro få flora, att man på en större egendom i hang ort : alldeles öfwergifwit höladorna och blott nyttjar stackar; hwilket äfwen har den fördelen, att då stackens kubikrymd lättt kan beräknas, man har sitt hoförråd för ögonen och känner fin fodertilggäng. Hr Beyer upplyste sarskildt ftace : kens förmånligaste form och konstruktion, samt anmärkte att om taket ändä skulle beswaras ar läckor, få röja fig dessa snart genom en brun wätskas utsippning På höftacs Feng lodräta wägg; men skadan deraf kan förekommas derigenom, att man (med engelska höknifwar, fom äro ett nödwändigt bihang till detta förwarigssått) uthugger en lodrätt nisch i stacken, från lackan till bottnen; wattnet fan sedan ej sprida fig widare i stacken. — Hr Beyer erins rade äfwen, att hået bör torkas riktigt före stackningen, och ansåg beredningen af brunt hö i allmänhet för åfs : wentyrlig; dock upplyste han om ett särskildt flag deraf, som han på grund af egna rön kunde förorda, för wissa tillällen; nemligen ett af wåt klöfwer och gammal halm sammansatt brunfoder. När nemligen klöfwer ej kan fäs tillräckligt tort til förwaring, och man har tillgång till en gammal halmdös, få lägger man upp en stackbotten af halm, och ofwanpä den ett lager klöfwer; derofwanvå halm, och åter klefwer: samt få skifteswis, få långt förs rådet af begge foderåmnena rader. En stark jasning ins: träffar nu, och bela massan blir brun; men den förderfs was ej och ger efter torkning ett ypperligt foder för bo: skap, till ombyte eler blandning med annat. En ganska liflig diskussion uppstod härefter öfwer 38 frägan: om det bästa sättet att uppdraga mjölkkor. Häröfwer yttrade fig hbrr Odelderg, Arrbenius, Westfelt, Björck, Raad, Nathorst och Frölich. Flera intressanta fakta anfördes, fom utwisa till hwilken grad en mer es ler mindre omsorgsfull skötsel merfar på kornas mjölfs ningsförmäga. Allmänna sammankomsten för dagen upps togs helt och hållet af debatt om tiden och fället får när sta landtbruksmöte. De fleste öfwerensstämde om att man ej borde dröja längre än till nästa år, men om stället mos ro meningarne mycket delade. Baronerne v. Kremer, PF Raab, hrr Odelberg och Nathorst föreslogo Skäne, dels F Malmö, dels Lund; prosten Holm, br Paykull och baron: a me OM —— — ms. PR — -— A— —ö—w—