Hafre 5 a 5: 21. (L. T.) Ctländskt Nytt. DBanmark. Köpenhamnd. 12 Sept. Provinsialständerne för Norra Jutland och hertigdömet Schleswig äro fammans kallade till d. 21 Oktober. Til Kongl. Kommissarius mid förstnämnde församling har blifwit utnämnd Etatsrådet Bang och wid den sednare Presidenten för Shlcsmwigz Holsteinska regeringen, Kammarherre Sdycel. — Under d. 7 dennes har H. Maj:t i nåder och med Bartpenge (d. å. med bibehållande af halfwa lönen tills ett annat embete erhålles) entledigat Regeringsråderne i Sdlesmigs Holsteinska regeringen, Conferentsrädet Rist, Eratåråders ne Kraus, P. Luders, Engel. F. Liders och Thieljen från deras innehafde embeten. — Från Neumitnter skrifwes d. 10 Sept: I går afton gaf återkomsten af den devutation, fom blifwit härifrån afsänd till Föhr för att hos H. M. Konungen anhålla om Amtmannens återinsättande i dess embete, ans ledning till borgarnes sammankallande för att erhälla del af utgången. Konungen hade swarat, att han gladde fig öfwer den kärlek, som amtmannen njuter, och wille önska att der samma more händelsen med alla hans ems betsmän; dock bad han att de mille hysa samma kärlek och tillit till honom, och icke låna örat till advokaternes tal. Audiensen war tillända och konungen i begrepp med att låta deputationen gå, då ordföranden frågade, om de då skulle återwända hem utan allt hopp och utan att kunna medföra till de 10,000, som sandt dem, någon tröstlig tidning. Härtill swarade konungen, att han måns tade att se deputationen på lördag d. 12 wid bangården, hwarest de skulle erhålla widare besked. Landtbruksrön. J Schleswig har den tafttar gelse blifwit gjord, att rägen af detta årets gröda biott til en del har groningsförmåga, och att omkring 50 Proc. deraf ide gror. Att den owanligt starka wärmen, den hastiga mognaden samt rosten möjligen har skadligt ins werkat på kornets organism och beröfwat en del deraf groningskraften, synes ice få omrimligt; likwäl är det icke afgjordt, att säden öfwerallt erhållit denna skada. Emedlertid torde det wara sakrast att enywar brukar den försigtigheten att först pröfwa fin sadesrägs duglighet, innan den sås, och lättast kan man komma till erfarenhet