Gallizien aftåttt en skrifswelse, sor att uppmand vem tiu hörsamhet mot österrikiska regeringen. — Berlin d. 31 Mars. En underrättelje från Warschau, att en polsk dame, hos hwilken man funnit bref, fom förrådt hennes deltagande i sammanswärjningen, frart wid dessa brefs förewisande måst undergå kroppsligt straff, har hårftäs des gjort ett ganska oangenämt intryck. Spanien. Madrid d. 26 Mars. Ryktet rörande mwidtagans det af mildare åtgärder mot pressen bekräftar sig ide; twertom ämnar Narvacz med all stränghet förfara mot De tidningar, hwilka i anledning af hans lagstridiga fråns fande af tryckfriheten, sjelsmant upphört att utkomma. — Tiuständet i Galicien säges wara oroande; regeringen har derföre befallt infanten Heinrich att afgå derifrån til de transatlantiska kolonierna. J hufwudstaden och Pros vinfen råder det djupaste lugn. Narvaezska ministren fall hafwa gjort fruktlösa försök att winna Mon och Pidal, för att ibland fig få några parlamentariska nos tabiliteter. Generalerna Concha, Serrano, Corts dova, Coton er m. fl. hafwa begärt pass till utlandet; den bestörta minifteren har hållit flere rädplägningar, utan att ännu hafwa fattat något beflut. Frankrike. Paris d. 3 Apr. J anledning af tilldragelserna i Spanien skola de båda kabinetten i Paris och London afs farit en alwarsam not tid Madrid. Rrefande, fom hitans sändt från Madrid, försakra att Marie Christine är all: deles ostyldig i art Narvacz fått makten i händerna. — Med afsty har Guizot tillbakawisat den tillwitelsen, att franfyffa regeringen, underrattad om de polska fammans swurnes planer, skulle hafwa lemnat de absoluta mat: terna upplysning om de samma. Lika bestämdt hafwa ministrarne förnekat sig hafwa del i några utländska nos ter till nackdel for de polifa flyktingarne. China. Canton d. I Febr. Enligt en utfärdad kejserlig proclamation har Cantons portar blifwit öppnas de för alla framlingar. Ett folkupplopp har i ans ledning häraf egt rum i Canton; pöbeln uppbrände fors mandarinen Kuanstfåasfug boniag, och hotade att äfwen sätta eld på de engelska, holländska och amerikanska fafs torierna; amerikanarne måste sånda 500 man från ffeps pet Solumbiag och engelsmännen tre skepp till uppe loppets fufwande. Cbineserna slapade derpå stora ftes nar framför stadsportarne för att tillmura dem och hos tade att i händelse af ett angrepp mörda alla Europeer. Enligt sednaste underrattelser bade det icke kommit till mwis dare upp:räden, likwal betedde fig chineserna i granffas pet af faktorierna bögst öfwermodigt och bland pöbeln rådde stor förbittring emot Eurovpeerne. Paketbåtfarten. under loppet af nästkommande wecka kommer Padetbätfarken emellan Helsingborg och Helsingör att fortsättas sålunda: Swenskta ofta 2