bfwanmammoe LIV, 110(1 VIP J) Ouggt Deldttu ny borla på en fest, fom, till firande af H. M. Konungens namnss dag, blifwit i Warberg anstalld, genom dubbla fönfter eanat fig wäg in på kontoret, fom är beläget på nedra bottnen med utsigt åt en gård, hwarest folk nästan fläns digt få tidigt på e. m. passerar, derstädes uppbrutit ide mindre än 6 sarskilta lås till en chiffonier och en byrå och bortstulit 350 Rdr b:ko i kontanta penningar, 10 ft. silfwerbeslagna sjöskumspipor, ett Hr Bagges skrifware tillhörigt silfwerur vd) en silfwerbeslagen snusdosa. Pen: ningarne, fom till större delen utgjordes af uppbördåmes del, befunnos dels fördelade uti flere olika bundtar, dels inlagde uti åtskilliga officiella handlingar, hwilka tjufs warne gäfwo sig tid att genombläddra, och det wid sken af ljug, fom de sjelfwe upptändt, framför ett förderflas get fönster och utan att ens wara dolde af få mycket fom en rullgardin eller en jalousi. Att ljus war tändt på kontoret fl. mellan 6 och 7 på aftonen observerades af flere personer, och ett par tjensteflickor omtalade, sedan tjufwarnes besök blifwit upptäckt, att de mid ofmannämns de tid sett en storwext karl wara inne i rummet, utan att dock någon fattade misstanka, det icke allt derstädes wore som det borde wara. Hwad som ännu mera ökar djerfheten af denna stöld, är att Himble harads tings rätt, hwars fesftong-fal är belägen näst intill det rum, hwarest inbrottet skedde, war församlad wid den tid fröls den föröfwades. Nägon öfwer gården gående person, som warseblifwit tjufwen eller tjufwarne, hade säledes endast behöft att knacka på fönstret til tingslokalen oc omtala, huru det stod til i nästa rum, för att, till tjufs wens gripande, få hela tingsmenigheten på benen. Att tjufwarne under fådana omständigheter befunnit fig fom lrättan i fällan, är säkert, alldenstund dörren, fom war tilläst, icke kunde öppnas inifrån, och ingen annan utwag fanns för dem, än genom det sönderslagna, då af en mängd folk bewakade fönstret. (G. H o. S. T.) Calmar d. 13 Dec. Från landsbygden hör man nu beständigt klagas öfwer stolder och rån. Säkerheten på de allmänna landswägarne störes ofta af wildsinta wåldswerkare. På Oland har det kommit så långt, att den wägfarande nödgas bewäpna sig till sjelfforswar emot egna landsmän, om han ej will afwentyra att sätta lif och lemmar på spel. Såsom ett erempel på sjelfwa De ländningens öfwertygelse om osakerheten på de allmänna wägarne, få wi anföra det anmärfninggwarda förhåls lande, att bönder, fom åtaga fig att skjutsa wägfarande, icke fällan fara ästad twå man högt, med twenne hästar, ehuru den resande blott bestallt en häst, emedan de frufs ta att på äterfärden blifwa öfwerfallna af de nidingar, fom ströfwa omkring wid wägarne och begagna hwarje tillfälle till plundring, wid hwilka uppträden ett mennis skolif mer eller mindre för dem är af föga betydenhet. För ide längesedan blef en stackars FTOsårig gubbe, fom ati Borgholm uppburit en liten summa penningar, inårs heten af fin bostad öfwerrumplad, plundrad och miftjands lad. Det är ett smärtsamt medwetande, hwa röfwer wär UÄUUIÄsta tid med rätta måste rodna, att dylika scener få —— —k — — — F ——k ö——