nan, proponerade Mag. Söndberg först en skål å de främmandes wagnar för Danmarks Konung, hwarpå följe de åtskilliga andra. Stud. Sundt tacade danskarne för deras gästfrihet och slutade med att invitera dem och frvens skarne att snart aflägga ett besök i Christiania. Cand. Thome från Lund föreslog under stormande bifall en skål för Skandinavien, och helsades mid bortgången med ett Refoc, hwilket afwen war händelsen med Mag. Ans dersson från Lund, då han på Lundensernes wägnar tackade för wisad gastfrihet. Sång och tal omwerlade med hwarandra till omkring fl. 1, och blefwo endast af: brutne af det fl. 11 afbrända särdeles briljanta fyrmwers keriet. Man begaf sig derpå till concertsalen, hwarest med accompagnemeunt af orchestern 3:ne nordiska natios nalsänger, en swensk, en norsk och en dansk, blefwo af sinngne, oh bröt naturligtwis ide opp förr än dagsljus fet fördunklade lampskenet. Det norska ängfartyget, fom måste wid bestämd tid wara i Cbristiania, kunde ide inwanta de swenske ängs fartygen, utan afseglade i dag f. m. kl. 10. Kl. 9 fams lades de norrske, swenske och danske studenterna på Afa demiplatsen, hwarest Gand. Ploug höll ett fort men wacs kert afskedstal till Normannen, hwilket Stud. Sundt beswarade. Meed fanorna i teten tågade man derpå i procession till tullboden, hwarest de gingo ombord på ångf. Carl Johan. Under den på tullboden förfams lade talrifa mängdens enthusiastiska hurrarop seglade de genom bommen, hwarifrån damerna kastade blommor till dem. På langelinie hade studenterna samlat fig med fas norna, för att derifrån sända dem det sista Lefwäl, liffom flere i samma affigt rott ut i båtar. — De fwens ske studenternas afresa war bestämd till kl. 2,