ringar, den första om kontraproposition, blef förslaget att begära en kommitte afslaget med 89 röster mot 52. Frih. W. Tersmeden wäckte d. 21 en motion, ås syftande att undanrödja en owisshet wid den nya arfås lagens tilämpning, att neml. dess föreskrift i afseende på giftorätt ej må tillampas på nu lefwande makar. Grvefs we A. Gyldenstolpe tog fig deraf anledning yttra, att, då en fådan motion af Frih. Tersmeden, hwilken sjelf Hos terat för den lika arfsraften, funues dehoflig, få kunde man deraf bast se huru litet det af de tre Ständen fats tade beflutet warit betänkt, och huru Reg. handlar då den bifallit ett få obetänkt beslut. Talaren afbröts derwid med några starka klubbslag af Landtmarskalken, fom ers inrade honom om 90 5 Reg. F. och att sädana yrtrans den ide woro tillåtna. Märkligast af allt war doc, att Hr v. Hartmansdorff förklarade fig finna Frih. T:s mos tion få wälgrundad, att han begärde få utwidga den ges nom tilägg af den anhållan, art hela den nyg fanfFtios nerade lagen måtte ätertagas. Ehurn besynnerlig denna anhällan synes, understöddes den dock af Grefwe Björus ftjerna och Frih. N. Palmstjerna, dock utan att yrts ra något bestämdt klander af Kgl. Mai:ts beslut. Frih. Cederström äter tillrättawisade Hr Hon Hartmansdorff, och Grefwe Frölich yttrade, att den wärde ledamotens framställning wäl ej wäckte Grefwens förundran; men den wore dock af fådan egenskap, att han hoppades, det Hr v. H:s wälde inom detta hus från den stunden skulle wara förbi. Frih. Tersmedens motion remitterades till Lagutskottet chwilket tillstyrkte den samma) och å Hr v. Hartmansdorffs framstallning wägrade Landtmarskalken proposition, emedan den äsyftade upphäfwandet af ett uns der Riksdagen fattadt beslut. — J Presteständets ples num d. 23 förekom frågan om KonstitutionsAtskottets memorial och förslag til skrifwelse till Kongl. Maj:t med anhållan om en kommittes nedsattande för att utarbeta ett representationsförslag. Biskop Holmström, som war angelägen, att man icke skulle bortskanka några rattigs heter, wille inflicka i strifwelsen några ord, fom skulle bes trygga den kära ständsrepresentationens konserverande. Biskop Nibelius, Doktor Thomander och nägra aus dra satte sig häremot. Doktor Wallman tycktes, för esfolffuveränitetens skull, ide milja någon skrifwelse alls. Biskop Holmström önskade bara, att det förwäntade förs slaget icke komme att smaka af partiäsigter. Betänkans det bifölls slutligen oföråndradt. — Hos Borgareftäns det beslots s. d. uppå en af Hr Petrs gjord framftäls ning, att ståndet för fin del skulle ingå til Kongl. Maj:t med en skrifwelse rörande ständets beslut i reprefentas tionsfrågan (fe ofwan). Hr Lagergren gjorde hwad han kunde, för att få den afslagen; Hr Schartau ans säg att förslaget först borde remitteras till ständets ens skilta utstott. Hr Petre och Ekholm talade för bifall, och wid votering segrade det med ål röster emot 10.— Lags utskottets mem. med förslag till den lagförklaring, att den nya lagen rör. lika giftorätt ide mätte werka retros NlFlc. cifastg ofter om kört diskussion, derwid Hr Hy GÖr ita