Hoby och der få öfwermåttan wäl undfägnad med fyiris tuosa, art han i detta ljuflighetstillständ säg tiden hastigt och angenämt ila undan och tog föga notis om huru längt ut på natten det möjligen kunde hafwa lidit. Men då han slutligen begifwer sig till sitt hem, surprineras han af det owäntade förhållande, att nägot sådant nu mer icke fanns för honom, att alla möbler och öfrige husåges rädssaker woro undan, och, hwad wärre war, sjelfwa hans hustru ockå förswunnen. Gubben stod säsom om han kommit ut för trollen, häpen och förwånad, och kunde för ögonblicket icke göra fig få fullkomlig reda för om der han erfor war werkligt, eller endast foster af hans inbilning, upprörd af den förut erhållna wälfägnaden. Men man tänke fig den beklaganswärde bondens finnegs förfatening, då han slutligen blifwer tillförlitligt unders rättad, l:o att undantaget war försäldt, 2:o att husets inventarier gått samma wäg, od, den enda fon trange porterad till staden för att der försaljas, och 3:o att hang k. hustru, i stället för art i den tysta och obemärts ta kojan fortfarande med henom dela ljuft och ledt, i det stället i haft blifvit omkladd till dame och med sin son, ef. d Erecutionsbetjenten, begifwit fig till Carlshamn för att widare fortsatta resan till Stocholm, der hon ämnade tilbringa äterstoden af fina dagar. Bonden tog emedlertid sitt parti, begaf fig hit och hos Domhafmwans den uttog stämning, hwilken han lyckades presentera hus strun och stjufsonen, tunan de ännu begifwit fig på mås gen. Sfrågawarande f. d. Erecutionsbetjent har före ut bott och wistats härstädes, men begaf fig för några är sedan ull hufwudstaden, ywarest han lyckats att före delaftigt draga sig fram, så att han nu lärer wara en temligen behällen man. Han har tagit till fig. och huls pit alla fina syskon, af hwilka ett par warit i tjenst härs stades, och ehuru man ingalunda fan neka att det ofs wannamnda förhållande stöder fig på en wiss berömwärd sonlig tillgifwenhet för modern, hwilken han önstar fe på ett anständigare och bättre sätt förförjd, har det likwäl, såsom warande dels owanligt, dels föga öfmerensftämr mande med lag, wäckt uppseende, och torde säledes ide sä alldeles onäpst passera — få wida ej någon wänlig öfwerenskommelse parterne emellan kan ästadkommas. (Mjoln.) Lund d. 29 Mars. Den ihjälfrusne sind. Lagers blad af skänska nationen begrofs i går. Jordfästningen förrättades af nationens inspektor, och en mängd af te