Gar, om medsorde underrattelser frän Pamburg at d. 3 Mgrs, London d. 26 och Paris d. 26 Feor., finnes från Peric en telegrafanderråttelje från Madrid af den 19 Febr., få lydande: Sweriges och Danmarks förhållanden till Marocko har genom Frankrikes bemenre ling nu blifwit ordnade. Kejsaren afsäger fig tributen. Swenske och Danske Konsulerne hafwa den 11 Februari återwändt till Targer. Frankrtike. Paris d. 21:de. Frågan om de hemliga fonderna har gått igenom i deputerade Kammaren med 217 röster mot 11. En stor del af oppositionen deltog icke i oms röstningen. Mintfterens öde fan derföre nu sagas was ra afgjordt. England. London d. 22 Febr. Som man kunde förmoda blef engelska minislärens förslag om förnyandet af ins komstskatten antaget med stor majoritet, nemligen 228 röster mot 30. De fleste medlemmarne af oppositionen och deribland Lord Russel hade röstat för förslaget. Under loppet af diskussionen uttalades den önskan att statten äfwen måtte utstrackas tilt Jrland, men Peel har i sitt swar wisat det opolitiska deri. Bladen meddela nu en lista öfwer de mångfaldiga artiklar, som hadanefter skola wara fritagna från införseltull. Depa betydlis ga genomgripande reformer måste i många hanseenden hafwa walgörande inflytande på Handel och industri; ens daft en man sädan fom Peel är i stånd art genomdrifs wa en få betydlig förandring. Denna åtgärd dar också forskaffat ministeren många wånner. — Meen af motsatt beskaffenhet är saken angående öppnandet på posthusen aft politiskt hänseende misstänkta bref. Mäutfterens förswar för detta förfarande har wäckt stor sensation och det allmanna missnöjet uttalar sig i tidningar af alla fargor. 2 Spanirn. J Madrid antager man, art den uya lagbetämmels fen, till följe af hwilken alla andliga hittids oförsolda gods skola, säsom päfwen i Rom fordrat, återstallas tiil kyrkan, ånyo kommer art gora Spaniens framtid oc wiss. — J Vittoria har man kommit på spåren en derstädes bildad militärsfanumanfwårjumgg de officerare fom stodo i spetsen för densamma, sagas redan blifwit skjutna. DEN 7 MARS 1815. Nu lenger ei, med dundrende Kartorer Staaer Christian ved sin höie Mast Ei bere frosne Vover Carl Gustafs Kempelast. Oehlenschleger. Hoems är den Gudaröat, som uti Norden talar Högt till folken endrägtens och fridens ord; Den hörs i tiggarns koja, i den rikes salar, Ljuder öfver en gemensam fosterjord?