— a— c—— n5— na winter i traften fring bufwudstaden inträffat, neml. secnare på afzonen öfwer 210. Meot morgonen i da blef letden äter lindrigare och ets starkt snöfall infann sig. Upssala d. 22 Febr. Ywådret fortfar; nordofte winden kor ihov nora drifwor I gator och grander, och kolden målar näsorna med oen tlaraste gredelina färg. — Sistl. Tiosdags eftermiddag tilldrog fig den lyctligte wis sasporda handelsen, art ett litet barn fon ut genom senstret från andra wåniagen of ott bus har i staden. Barnet hade su:tit på ett bord framför fönstret, som war forsett med innanfönster. Wid hvardera ändan af börs der — få berattas det — jatt en ovinuspersen, en af dem treligewis för art erterfe den lilaa. Emedlertid måte te fönversationen blifwit allt för intressant; ty forst när rutorna flingade och barnet läg nere på din hårde til frusna garden, blef der tid art röra vå fig. Någon fås rare foljd efsfser fallet lärer bittius ide formärkts; enda st ett par klänader i ansigtet uch på ena axeln. (U. C.) Hernösand d. 20 Febr. Den för haruna Piferis sammanfomster i Tuna tu Kanslisordor twenne gänger infallade Helsingen Eric Persson har smugit fig bem tik Helsingland tilitafa, tu sin hembygd, Vassela, der han år mycket illa fard ech lerwat i ocrnighet med sin hustru. Den beryftade mälaren Dehn från Sundewall war falk lod art i går infinna fig tiu Kansliforhör för hånne Läs fertjammantomfer, men infann sig icke. — Den urtmarkte och nitislde Norste missionären Pas stor Steckfleth har under fin nedrefa til Christiania ett par dagar uppahållit fig harstades. Denne ewanlige man har med en itärdighet och ett nit, lita faujynt fom förs tjenfifnur, i hela fyra åren cuxphorligt mistats ibland Larparne, huywudsattigen i Norsta Finumarken, men åfe men i de Swenska Laprmarterne, och de Ryska år Hwis ta hafwet till, i andamäl att bidraga tin förbattrande af religiongsunderwisningen, och för att medelm noggrann kännedom af Lappska spräket i fin renhet och af dass dias lctter, kunna winna ett för både Norrska och Swenska Laprarne gemensamt skriftspråk. Det stafningesystem han för Lappsla spräker uppiunnit och i sina tryckta arbeten begagnar, lärer enligt satkunniges omdome ega stort för retrade framför det hos of ännu begagnade. ÖYr Pastor Steckfleth har under fina widstrackta och beswarliga färs der warit nastan öfwerallt beledsagad af sin fru, iom färs dats hundradctals mil i akja med ren, od) ofta fatt vila