dömen öfwer denna minneswåärd af Earl XIV Johans färs lek för Sweriges allmoge och aftuing för deg yrken, fors de det tillåtas en owäldig betraktare deröfwer söka juris da ett annat bus, en blidare dager. Det mäste i fans ning wäcka någon undran, att denna omilja endast uttas las af Bondeständet, hwars intressen landtbrufgafades micus pligt år att bewaka. Om nu ci framgångarne swarat emot den ädle stiftarens färhoppningar, synes bils ligheten fordra, att man erkände den goda, wälwilliga afsigten; klokheten, att man insäge wigten deraf, art jords brukets intresse och framsteg för en statens angelägenhet blifwit erkande; jag wågar saga adlade. Ty den tid är annu i fritt minne, då dessa yrken ansågos för låga att ligga inom de högre samhällsktassernas synkrets — Ddå nu twertom werelbruk och tradning, rlöjning och före werodling m. m. utgöra wanliga samtalsamnen i de mest bildade kretsar. Redan detta erkannande ar arbetets äs ra är en omätlig moralissk winst; just detta har wäckt ett warmarc deltagande för jordbrukarnes mdådor och fris der; de allmänna sympathierna för lindrande af landts mannayrkets bördor. Redan genom wäckandet af de högre samhällsklassernes intresse för yrket hafwa tillfallit det samma oberäkneliga materiella fördelar, om än ide de under sednare decennier fig allt mer och mer utbres dande bättre brukningsså:t, redskap, beoffavsracer, flöfs werodling m. m. derom afgäfwo ågonskenliga witnede börd. Hafwa desssa framsteg utgätt från almogen sjelf eller till den spridt fig från wetenskapligt bildade landtes brukare, tom följt wetenskapens framgång i främmande länder; Ar icke landtbruksakademien alla dessas gemens samma föreningspunkt? Hafwa icke många af de Deus samma undcsrordnade bushällssällskaper utwecklat ett ädelt nit och rastlos werksamhet? Aterstä for swenska jords ? pdruket ide flera framsteg att gora, eller bafwa wi ide mer af andra länders erfarenhet att lära? Landibrufs: afademien har de sednare åren detta afseende troget uppfyllt fin bestämmelje, som dess utgifne, men af dess ps blida domare troligen aldrig läste handlingar wittna. Genom def försorg hafwa wi erhallit öfwersattningar af de erkändt yppersta arbeten i denna wäg (Thaer, Low e) och flere efter wärt land lämpade originalarbeten (WWabls bergs foderwerter, Stroms larodof, enkla reglor för skogars skötsel m. fl.) Genom dess försorg hafwa nya, serdeles lönande sådesslag, säsom himalayakorn, Hordeum disticho Zeocritum, kubdhwete, st a löshafre och flere synnerligen förmånliga cederwärter blifs wit införde och wida i landet utspridde. Den har ber redt tillgång på en mangd nyttiga utländske träd och bus skar, af hwilka blott 1844 till lågt pris försäldes 7000 stycken. — Men hwad stort sker, det sker tyst, och mång den märker det ide; det nya kommer wisserligen icke i första hand till allmogen, utan till akademiens ledamös ter och wetenskapligt bildade landtbrukarc i provinferna, ty allmogen will först med egna ögon öofwertyga sig om nyttan, och antager ej blott efter föreskrister det nya. Ware det sagdt tid wärt Bondeständs ära; men nog är 2 oh KL Not ASflov Acrensflsahoen Ner mest fate